Möjligheten att ”visa bild” i Google bildsökning är borta men…

Dagligen under lektionstid i slöjden använder både eleverna och jag Google bildsök, dels för att få inspiration men också för att visualisera snabbt och enkelt. Just det visuella är oerhört viktigt i undervisningen och särskilt när vi har flertalet elever med annat modersmål än svenska.

Tidigare har det varit möjligt att i Googles sökmotor söka efter en bild för att sedan välja ”visa bild” och bilden har snabbt och enkelt visats direkt i Google. Nu har den möjligheten tagits bort på grund av en konflikt kring licenser med en bildbyrå. Såklart handlar det om pengar och vad bildbyrån anser sig förlora på att bilden går att laddas ner utan kostnad. Helt rätt om bilden ska användas enligt upphovsrätt osv men knöligt om du bara vill titta på bilden. Enligt det nya måste du besöka bildens ursprungssida vilket inte alltid länkar direkt till bilden.

Dock finns det en möjlighet att kringgå detta genom att ladda ner ett tillägg för webbläsare, det heter ”View Image” och är tillgängligt för Chrome och Firefox. För att installera detta tillägg i Chrome, gå in på chrome.google.com/webstore. Genom att godkänna att ”View Image” får göra förändringar i  Google kommer funktionen automatiskt tillbaka. När installationen är gjord finns återigen alternativet att visa bilden direkt i webbläsaren genom att  klicka på ”visa originalbilden”.  Det kan också stå ”View image” i vissa fall. Funktionen är dock densamma, ett klick och bilden visas i ett nytt fönster och oftast lite större. För att lägga till tillägget i Firefox, gå in via addons.mozilla.org och välj ”Lägg till i Firefox”. Precis som i Chrome måste du godkänna att tillägget får göra förändringar i  Google. När tillägget är installerat och godkänt så fungerar det likadant som i Chrome.

Viktigt att tänka på är att upphovsrätten är det som gäller för vidare användning av bilden.

 

Artikel om ”lågaffektivt bemötande” i klassrummet

Sociala medier får ofta kritik för det som sprids och hur det används på ett negativt sätt. För mig är det oftast en outsinlig källa till kollegiala diskussioner, kollegialt lärande, spridande av tankar, idéer och kunskap samt aktuell debatt kring skolfrågor av alla  slag. Idag när jag som vanligt scrollade mig genom flödet av grupper i allt från slöjd till IKT upptäckte jag nedanstående artikel. Det pågår en debatt kring det lågaffektiva bemötandet och denna artikel är i mitt tycke värd att spridas utifrån den vinst jag ser att det har.

Läs hela artikeln här!

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.  Text: Åsa Larsson redaktion@skolvarlden.se

 

En superlärare med godheten som viktigaste verktyget – Stavros Louca

Igår hade vi en så kallad kompetensutvecklingsdag som vanligtvis brukar fyllas med diverse mer eller mindre nyttigt innehåll. Gårdagens innehåll var på många sätt nyttigt och inspirerande då vi fick lyssna på Louca Stavros, en prisbelönt lärare som i sitt yrke som mattelärare lyckas gång på gång att få sina elever att nå höga resultat. Den färgstarke Stavros, som med sitt genuina, ärliga och ibland kontroversiella sätt lyckas fånga upp vår uppmärksamhet under flera timmar, lyfter fram exempel efter exempel där hans elever får växa som kunskapstörstande individer.

Stavros, trygheten själv, bjuder på sig själv genom att blotta både sina styrkor och svagheter, men också visar att det just är dessa svagheter vi alla besitter, det som gör oss mänskliga och unika. Slutsatsen att elevprestationer hänger på många sätt ihop med de relationer man skapar med sina elever, utkristalliseras under föreläsningens gång. Med metaforer och liknelser får han oss att förstå budskapet i vad han anser är en god pedagog: en som ödmjukt visar intresse för varje elev, en som med sitt ansiktsuttryck och kroppsspråk signalerar godhet, glädje och positivism, en som vågar skämta på sin egen bekostnad, en som brinner för sitt ämne och sina elever, en som tror på att de kan och kommer att lyckas.

I mångt och mycket påminde han mig om de lärarna jag hade, de som lämnade avtryck hos mig. De lärarna som med mytologiska berättelser kunde avdramatisera det svåraste ämnet. De lärarna som hjälpte mig att tränga in i den djupaste och krångligaste lyriken med hjälp av berättelser från förr. De som trodde på mig…

På samma sätt så verkar Stavros med lite fantasi, mycket humor och massvis med kärlek för sina elever ha hittat framgångsreceptet.  Med Stefan Holm som referens betonar han vikten av att inte nöja sig med ”lagom” i landet Sverige. Att sikta mot stjärnorna är det som gäller för Louca Stavros, både vad gäller honom själv och hans elever.

Han avrundade sin föreläsning med följande citat:

”Den enda sanna investeringen som du aldrig kan förlora på är godheten”

Jag kan inget annat än önska att jag själv efter att ha varit i branschen lika länge som Stavros, fortfarande brinner för det här viktiga yrket jag har.

Edvina Osmancevic

En bra app för att öka lärandet i engelska

Det finns en djungel av appar att välja mellan i undervisningen. Det svåraste är att välja en app som både är pedagogisk och utvecklar lärarandet. Sen är det också en ekonomisk fråga, en del appar kostar. Många appar är kanske roliga men hur är lärandet?

Efter att ha letat en längre tid hittade jag en app som jag tyckte verkade bra. Det är svårt att veta helt säkert innan man har provat den och sett hur övningarna är uppbyggda. Men det jag kunde läsa mig till gjorde att jag blev intresserad och ville prova den i min engelskaundervisning.

Appen heter ”Telling the time ages 9-11”. Eleverna får öva alla klockslag, både analogt och digitalt. I appen finns också övningar för månader och veckodagar. Svårighetsgraden ökar och det gör att alla elever får utmaningar. Det finns också övningar där man får räkna ut tidsintervall och restider för t ex tåg.

Nu har mina elever i årskurs 3 använt den några gånger och både jag och eleverna är nöjda. De flesta tycker att de lär sig klockan på ett bra sätt. Några elever tyckte också att de lärde sig klockan bättre än när vi övade tillsammans i klassen! Jag märker att koncentrationen och intresset är högt och träningen av klockan blir mer individuell och anpassad efter elevernas egna nivåer. Jag rekommenderar den här appen! Den kostar ca 20 kr men det är det värt!

Det finns flera olika övningar att välja mellan och  man kan öva klockan på den nivå man befinner sig.

Klockslaget sägs på engelska men kan också läsas. Därefter ställer man in visarna på rätt tid.

Efter 10 övningar redovisas resultatet och man kan välja att öva mer eller gå till en annan övning.

 

 

 

Maria Dufva

Vem är Maria Dufva? Ja, rent personligen vet jag inte vem hon är. En kvinna i 40-årsåldern (själv sa hon 44 vilket är svårt att se), snygg, trevlig, social men framförallt oerhört intressant och kompetent. Hon är kriminolog och har jobbat med barn som utsatts för brott och då med brott på nätet som specialitet. Hon föreläser numera på heltid ute på skolor för barn, för föräldrar och skolpersonal. och har också skrivit en bok som rör barns säkerhet på nätet ”Mitt barn på nätet”. Idag gästade hon vår skola och träffade våra elever i år 4 – 6 samt hade under kvällen en föreläsning för oss skolpersonal och inbjudna föräldrar. Två timmar av explosiv information om vad nätet kan göra med våra barn om vi inte finns där och bryr oss. Eller som hon upprepade gånger säger: den människan som gömmer sig bakom Internet. För det är ju inte paddan, mobilen, datorn eller Internet som är problemet utan det är just de människor som gömmer sig där bakom, i dunklet, lurar på sitt byte och rovfiskar. Uppger sig för att vara någon annan, hotar, mutar och kanske värst av allt; bryr sig när ingen annan gör det. Maria smattrar fram exemplen och utan att ge smaskiga detaljer får hon oss obehagliga till mods, inse allvaret och förstå det ansvar som vilar på våra axlar. Våga prata med era barn, skapa relation, sätt gränser, var intresserade, bry er om vad barnen gör på Internet. Hennes uppmaningar och pekpinnar är precis vad som behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna ha en chans mot det ”onda” som finns därute. Hon är som en riddare med höjd lans men istället för egen rustning försöker hon rusta oss och våra barn inför mötet med Internet. Hela hennes föreläsning genomsyrar gediget engagemang och kompetens kryddat med humor och personliga anekdoter. Som ett fyrverkeri lämnar hon ingen oberörd och jag är säker på att den låga Maria spred ikväll fick många av oss att gå hem betydligt mer upplysta och beredda att ta det ansvar som krävs. Tack för en fantastisk kväll och för att du orkar stå upp för allas våra barn.

Öppnade ögon

I onsdags hade vi en förstelärarträff. Vi fick då besök av Tamar Ucar som jobbar som utbildare för studiehandledning i Örebro. Tamar startade upp sitt besök med en praktisk övning. Hon delade först ut rosa post-it-lappar och sa åt oss att skriva ner ett fritidsintresse som vi tycker mycket om att göra. Vi funderade och skrev ner det på våra lappar, vek ihop lapparna och lade dem åt sidan. Sedan tog hon fram gula post-it-lappar och sa åt oss att skriva ner den plats där vi trivs allra bäst, där vi känner oss trygga. Lätt som en plätt! Hemma, skrev jag och kände mig lite tråkig men det är ju där jag trivs bäst. Jag vek ihop lappen och lade den bredvid den rosa. Efter detta fick vi alla varsin grön post-it-lapp. Nu skulle vi skriva ner en person som vi älskar, någon som betyder väldigt mycket för oss. Svårt att bara skriva ner en! Jag ville ju skriva hela min familj!

-Får man skriva fler? vädjade någon vid bordet och alla tittade vädjande på Tamar.

-Ok, om ni absolut vill får ni det, svarade Tamar och många drog en lättnande suck och plitade tacksamt ner några namn till på sina små lappar.

Själv bestämde jag mig för den svårare vägen att bara skriva ner en, jag ville följa Tamars ursprungsplan. Då lapparna var skrivna veks även dessa ihop och lades bredvid de andra.

-Nu ska ni ta den rosa lappen, sa Tamar och vi gjorde det, och riv sönder den! Tänk er att ni aldrig mer i ert liv skulle få ägna er åt detta fritidsintresse.

Det kändes lite konstigt att tänka denna tanke men vi gjorde det samtidigt som vi rev itu de rosa lapparna.

-Ta nu er gula lapp och riv sönder den! Tänk er att ni aldrig mer i ert liv skulle få besöka den plats som betyder allra mest för er, sa Tamar och blickade ut över oss medan vi motvilligt rev våra lappar.

Vi skruvade på oss. Obehaget kom krypandes som en best som snart skulle anfalla oss i full kraft. Vi anade vad vi snart skulle få höra. De gröna lapparna var fortfarande hela och låg på bordet framför oss men vi insåg alla att så skulle de inte förbli länge till … Jag fick en klump i magen … Jag ville inte riva sönder en lapp till!

-Ta den gröna lappen! Riv sönder den! Tänk er att ni aldrig mer skulle få träffa den personen eller de personerna! Aldrig mer i hela ert liv!

Aj, aj, aj! Det gjorde nästan fysiskt ont att riva sönder den sista lappen men vi gjorde det. Mot vår vilja låg nu alla våra lappar sönderrivna framför oss och en dyster stämning infann sig.

-Tur att jag inte skrev upp hela min familj, tänkte jag och såg medlidsamt på de som skrivit ner fler på sina lappar.

-Det är dessa elever och föräldrar som vi möter idag i våra klassrum som har gått igenom detta, sa Tamar och helt plötsligt kände jag att jag hade fått en större förståelse för vilka fruktansvärda saker våra nyanlända elever och deras familjer kan ha tvingats att gå igenom. Jag kände att jag kunde ana lite av den smärta de måste ha känt då de flydde för sina liv. Ändå var det bara lappar som jag rev, jag har allting kvar. Jag rös!

Tack Tamar för att du öppnade mina ögon mer!

Egna digitala läromedel

Har under en stor tid arbetat fram flera olika digitala-läromedel som som mina elever får arbeta med under lektionerna. Började för ca fyra år sedan och skapade då musik.transtensappen.se en plats där eleverna kunde lära sig om musikhistoria men som sedan utvecklades till en form av portal som idag innehåller flera moment som eleverna kan ta del av. Vitsen med mina egna digitala läromedel är att jag och mina elever har full kontroll på hur de ser ut och vilka funktioner som finns. Jag kan alltså lätt förändra något för att göra upplevelsen bättre för eleverna efter deras åsikter på hur det är uppbyggt. Det finns säkert många andra läromedel som skulle kunna användas men poängen är inte att uppfinna hjulet igen utan att kontrollera det.

Några andra exempel på interaktiva hemsidor jag gjort är:

70.transtensappen.se

game.transtensappen.se

 

Sen har jag även skapat en app för Transtenskolan som underlättar informationsflödet till elever och föräldrar. En app som idag installeras direkt i de iPads som tillhör de sjuor som vi tar emot här på transtenskolan.

Själva programmeringen är gjord i ett program som heter Tumult Hype där man till en början använder sig av drag and drop element för att sedan koda dem med hjälp av html och javascript. Har ni funderingen kring detta så skicka gärna frågor och funderingar till mig om ni vill komma igång och göra själva eller om vi tillsammans kan göra något projekt ihop.

Joacim.karlsson@hallsberg.se

Jag och Per Martinsson skapade även ikthallsberg.se genom detta program.

Nyhet i Kahoot

Många lärare använder sig av en gratistjänst som heter Kahoot. Som lärare skaffar man sig ett användarkonto och sedan kan man göra sina egna frågesporter anpassade efter vad man jobbar med i skolan.  Det är väldigt enkelt att lägga in bilder eller filmer i frågorna. Man behöver en smartboard för att kunna visa upp frågorna på och eleverna svarar i sina  lärplattor eller mobitelefoner.

Kahoot kan också användas i den formativa bedömningen. Du gör själv frågorna och efter att eleverna har svarat kan man ganska tydligt se vad de kan och vad man behöver arbeta mer med.

Eleverna älskar Kahoot och ofta har jag fått frågan: -Kan vi inte spela Kahoot hemma? Jag har då fått göra dem besvikna eftersom den funktionen inte har funnits tidigare. Men nu har Kahoot fixat till ett sätt som gör det möjligt för elever att svara på frågorna hemifrån.

När man gjort i ordning sina frågor så gör man det som en ”Challenge” för eleverna och då  får man en sifferkod. Eleverna behöver ladda ner appen Kahoot i en lärplatta eller mobil. Sedan skriver de in sifferkoden och kan börja spela. Du som lärare kan sedan gå in och se vilka som har spelat och hur deras resultat blev. Jag har gjort det med elever i årskurs 3 som jag undervisar i engelska för. Det har varit frivilligt men väldigt många har nappat och spelat hemma. Jag har dessutom haft elever som har spelat andra öppna Kahoot som de hittat i appen. Bra jobbat Kahoot!  Det här intresset måste vi lärare bygga vidare på!

 

Nyanlända och språket

Föreställ dig att du kommer flyende eller flyttandes till ett annat land, kanske på andra sidan jordklotet. Du har inget med dig förutom dina minnen, ditt språk och i bästa fall – din familj. Allt är väldigt annorlunda, klimatet, kulturen, samhällsstrukturen och framförallt din plats och roll. I värsta fall bär du med dig ett trauma grundat i fruktansvärda upplevelser och har flytt under än värre omständigheter. I bästa fall har du flytt undan i förebyggande syfte och innan det värsta har hunnit hända just dig. Du kommer till ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter är en självklarhet och det finns lagar som skyddar dessa rättigheter. Alla barn har rätt att gå i skolan oavsett vem man är eller varifrån man kommer eller vilket språk man talar. Tänk dig att du är ett barn eller är förälder till ett barn som kommer till denna fantastiska skola i detta demokratiska land. Du väljer denna skola utifrån att du säkert vet att det finns fler elever på den skolan som talar ditt modersmål. Dessutom finns det möjlighet att få modersmålsundervisning och studiehandledning med lärare som också talar samma språk. Språket, det som ger mig en identitet, gör mig oberoende och fri samt är min förutsättning för att lära och förstå. Detta mitt språk som stärker mitt självtroende och gör mig trygg. Allt detta låter och är fantastiskt och jag skulle önska att det fick stanna därvid. Tyvärr är inte allt som det är i den bästa av världar. Vi vänder tillbaka till vår verklighet och verksamhet där vi möter dessa elever som faktiskt varit med om det vi nyss föreställde oss. Tyvärr är det inte självklart att vi tycker att hemspråket är det självklara för elevernas kunskapsutveckling. Det pågår en debatt om modersmålsundervisningens vara eller inte vara. Röster görs sig hörda om att just modersmålsundervisning samt SVA-undervisning är en orsak till de sjunkande skolresultaten. Samma röster menar att det är resurskrävande och borde inte ligga i grundskolans huvuduppdrag. Det finns till och med röster som menar att vi borde förbjuda eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet. Spännande och skrämmande åsikter som överhuvudtaget inte har någon vetenskaplig förankring eller fäste i aktuell forskning. För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till Jim Cummins som är världsledande inom forskning kring flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt professor vid Åbo Akademi i Finland. I sin bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” tar han stöd av både svensk och internationell forskning och visar på att undervisning på modersmålet gynnar språkutvecklingen i andraspråket. Han menar att om eleverna får ämnesundervisning både på sitt modersmål och svenska kommer de ta till sig kunskaper på ett lättare sätt och på så vis nå högre måluppfyllelse.

Jag arbetar på en skola med 60 % elever med annat modersmål. Dagligen möts vi av utmaningar kring språket och det är inte alltid lätt att göra sig förstådd än mindre bli förstådd. Och det är just i utmaningar och brist på verktyg som vi måste luta oss emot aktuell forskning och förstå vilken väg som är den rätta att gå. Vi kan inte ta ifrån våra elever deras språk utan vi måste hitta förutsättningar där vi kan utvecklas och så småningom få ett gemensamt språk att mötas i.

Här är ett exempel på hur vi kan använda elevernas modersmål som resurs. Mustafa har gjort en film på sitt modersmål arabiska om hur man trär symaskinen . Den filmen använder vi sedan när vi får nya elever som behöver lära sig trä symaskin.

 

Modermålets betydelse för kunskapsutveckling/Inese Stopele, modersmålslärare

Just nu pågår en debatt i massmedia kring huruvida ämnet modersmål/hemspråk är till fördel eller nackdel för elevernas kunskapsutveckling. I en debattartikel menar moderata politikerna Carina Wutzler, Camilla Brunsberg och Malin Wengholm att modersmålsundervisning inte ska vara en del av skolans grunduppdrag. Läs hela artikeln här.

I ett inlägg på Facebook gav Inese Stopele, modersmålslärare i Hallsbergs kommun, sin syn på ämnet och jag bad att få lägga det här som ett gästinlägg:

Det vore kanske bra för Malin Wengholm mfl att läsa några ämnesrelaterade böcker och forskningar innan de öppnar sina mun och börjar debattera.

”Orättvist”, ja… Nu skriver jag inte som en modersmålslärare/studiehandledare utan som en flerspråkig person (med ett annat modersmål än svenska) och som en förälder. Min son är 6 och han har såklart ett annat modersmål än svenska. Hemma har jag alltid arbetat mycket med hans språkutveckling (på hans modersmål) på olika sätt, främst med hjälp av montessori pedagogik. Vi läser böcker och läser MYCKET, och varje dag. Vi läser både ”gammaldagsböcker”/klassiker och modern litteratur. Hans modersmål är riktigt bra, och jag ser hur detta hjälper honom även med det svenska språket. Eftersom han hade ”knäckt språk-/läskoden” i tidig ålder hade han inga problem med att börja läsa även på svenska. Han är duktig på att samtala konstruktivt (för sin ålder), på att argumentera och berätta (jo, tack vare modersmålet!). Och att lära sig fler språk är en fantastisk bra träning för hjärnan, som hjälper även i andra ämnen (jo, han är duktig på matte också!).

 

Nu ska jag vara helt ärlig och säga att inte alla barn som har svenska som modersmål har de bästa språkkunskaperna heller. Att man behärskar vardagsspråket betyder inte att man verkligen är bra på att skriva, fantisera och att man har ett rikt språk och stort ordförråd ”per automatik”. Det jag ser idag är att många barn och unga har egentligen väldigt dåliga språkkunskaper och jag tycker att en av anledningarna till detta är att de inte läser böcker! Och här är det ingenting med ens modersmål och nationalitet att göra! Har man ett ”fattigt språk” kan man inte bli bra på att skriva texter, författa, uttrycka sig muntligt m.m. Punkt slut.

Eftersom jag kunde 4 språk innan jag började lära mig svenska och hade en god förförståelse och uppfattning om hur språket är byggt, var det mycket lättare att lära mig svenska också. Och eftersom mitt modersmål är ”rikt”, kan jag uttrycka mig bättre på alla andra språk också. Om man t.ex. inte vet på sitt modersmål om att något ord eller begrepp ens finns kan man inte veta detta på andra eller tredjespråk heller när man t.ex. vill skriva något med hjälp av en lexikon. Jag är helt övertygad att man BLIR bättre på andra- (tredje-, fjärde-) språk med hjälp av sitt modersmål!

Modersmålsundervisning efter skol tid är en ”fin” idé det med. Klart att barn vill stanna kvar efter skoltid när deras kompisar går hem och gör roligare saker. På sådant sätt sänker man modersmålets status och betydelse ännu mer. Man borde satsa mer på att integrera språkarbetet i alla ämnen så att eleverna skulle ha fler tillfällen att träna på att skriva, rapportera, presentera m.m. På svenska! Man kan arbeta med språket på många olika sätt även på NO, SO, hemkunskap, t.o.m. idrott. Att arbeta mer med ”translanguaging” (på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet) med de flerspråkiga eleverna vore också något att satsa på. Och för en gångs skull – var inte rädda att knyta familjerna närmare till skolan, ge läxor, samarbeta med föräldrarna, be dem att förklara ämnena hemma på sina modersmål!

Jag har lärt mig att vara stolt över mina språkkunskaper trots att jag pratar med brytning och skriver inte 100% korrekt. Varje dag använder jag 3 språk konstant (lettiska, svenska och engelska) och hoppar från det ena till det andra utan någon svårighet. Jag ser detta bara som en förmån – som hjälper mig att lära mer och bli bättre på det jag gör – och inte som ett problem. Jag hoppas att ”translanguaging” blir mer populär även utanför skolan, och att människor kommer att få chans att visa sina förmågor och kunskaper och använda alla sina språk inte bara i skolan, men även på universitet och senare i sitt arbete.

Jag är tacksam och uppskattar väldigt mycket att barn med ett annat modersmål än svenska ges den här möjligheten att läsa sitt modersmål (40-60 minuter i veckan!), och jag hoppas att detta får bli kvar.

Slutligen vill jag skriva en bra mening som jag hörde på en föreläsning ”Att jag pratar med brytning betyder inte att jag TÄNKER med brytning”. Så trots att de flerspråkiga elevernas svenska kanske inte blir perfekt betyder inte att de har sämre ämneskunskaper (som skulle leda till att de har svårt att hitta jobb i framtiden). Låt barn känna sig stolta över sin flerspråkighet istället för att ännu en gång påminna dem att deras språk har en lägre status än ett annat språk. Språket är en viktig del av människans identitet, så ….

P.S. Jag arbetar (och är också en egenföretagare) och betalar skatter precis som alla andra. Jag vet att stor del av mina skattepengar går till saker som jag har inget behov eller nytta av. Men – ni får kanske införa en ”språkskatt” till de flerspråkiga elevernas föräldrar, så att de kan ha sin modersmålsundervisning kvar, om det nu är så dyrt med modersmålsundervisningen. 

P.S.2 – Jag vågade faktiskt skriva det här långa inlägget utan att be någon av mina svenska vänner att kolla det jag skrivit. Men ofta gör jag det, så att folk inte skulle tycka att jag ”tänker med brytning” (dvs – kan inte så mycket). Men jag vet att sådan är vardagen för många flerspråkiga människor och elever – de skäms över sitt språk och är rädda att säga/skriva fel. För många barn är den korta modersmålsundervisningsstunden en härlig stund när de får känna sig trygga, våga vara sig själva, och kan känna sig DUKTIGA (”jag KAN!”).

/Inese Stopele

Det är inte bara Inese Stopele som reagerat på debattartikeln. I följande artikel gav flera lärare bla, svar på tal: ”Utan hemspråk klarar sig inte våra elever”.

 

 

Lärande i första hand