Att köpa eller inte köpa?

Det är vår och läromedelsdiskussioner. Jag gillar att diskutera och jag gillar bra läromedel. Vem bestämmer vad som är ett bra läromedel? Jag personligen vill ha utrymme att skapa eget innehåll i undervisningen, jag vill ha tid att sväva ut och arbeta mer kring sådant som passar mig och mina elevgrupper.

Har jag som enskild lärare rätt att tycka och bestämma vad jag vill arbeta med för material?
Hur mycket tid lägger du som lärare på att granska olika läromedel? Vilka elever ska EN gemensam bok passa?
Alla förlag vill sälja sina böcker. Eller böcker förresten, det handlar ofta om stora paket med textböcker, elevböcker i flera delar och nivåer, lärarhandledningar och kopieringsunderlag.
Finns det förlag som ger ut böcker som inte följer kursplaner i nuvarande läroplan? Finns det läroböcker som täcker in allt?
Hur går det till på din skola på våren när nytt material ska beställas?
Har ni en röd tråd med samma läromedel i flera årskurser. Vem bestämmer när det är dags att byta material?

Gemensam syn på språkutvecklande arbete

För några veckor sedan hade jag förmånen att få delta i en förstelärarkonferens där jag fick lyssna till flera bra föreläsningar. Speciellt fastnade jag för gymnasieläraren Jenny Edvardssons föreläsning om att arbeta språkutvecklande.

Som framgångsfaktorer i en språkutvecklande undervisning lyfte hon fram att bygga relationer samt att se undervisningen som en process, att jobba i flera steg. I det arbetssätt hon förordar knyts språk- och kunskapsutveckling tätt samman och läraren jobbar modellerande, dvs tänker högt kring de texter gruppen möter, visar hur hen bygger upp sin förståelse och vägleder sedan eleverna när de tillsammans provar på det läraren visat. Arbetssättet bygger mycket på stöttning/scaffoldning och utgår från Vygotskys tankar om att allt lärande sker i ett socialt samspel. Andra framgångsfaktorer är att använda sig av autentiska uppgifter, alltså uppgifter som är verkliga, meningsfulla och som andra ska få del av samt att anpassa sin undervisning efter individerna i elevgruppen och använda öppna uppgifter som kan utföras på många olika sätt. Vidare är den formativa bedömningen en viktig del, att eleverna får veta vad de ska göra för att komma vidare i sin utveckling.

Jenny beskrev några olika saker som hon ser gynna elevers språk- och kunskapsutveckling, som t ex:

  • att eleverna alltid får både läsa och skriva – dela upp lektionen i flera steg
  • att jobba med muntlig framställning, lyssna och visualisera – låt olika typer av muntliga aktiviteter ingå i alla lektioner
  • att ge tankemässigt krävande uppgifter – med stöd och stöttning
  • att läraren analyserar språket i sitt ämne – Hur kan jag hjälpa mina elever att ta sig in i de texter som är aktuella i mitt ämne? – samt lyfter fram ämnestypiska texter och visar på vad som kännetecknar dem
  • att jobba med utveckling av ordförrådet – för att utveckla ett funktionellt användande, att få eleverna att anamma orden i sitt eget språk
  • olika lärandestrategier och lässtrategier
  • formativ bedömning – att ge återkoppling och att sätta upp korta mål
  • en elevcentrerad klassrumsmiljö – där eleverna aktiveras och får rikliga tillfällen att använda sitt språk

Flera gånger under föreläsningen kom jag på mig själv med att nicka igenkännande och humma instämmande. Jenny talade om vikten av att jag som lärare funderar över var och hur läsningen fungerar bäst för min elev, att jag utgår från det som fungerar och bygger vidare utifrån det samt att jag skapar sammanhang i undervisningen, så att de olika delarna hakar i varandra och ger förutsättningar för att bättre förstå helheten. I det språkutvecklande arbete hon målade upp bedrivs ett mycket aktivt arbete med texterna, både före, under och efter läsningen. Här är läsning inte en enskild aktivitet, utan den ingår i ett socialt sammanhang där fokus ligger på att förstå innehållet i den text som läses. Hon beskrev hur elevernas förförståelse kan aktiveras och hur vi kan få dem att överblicka och se framåt. Hon talade också om hur vi, t ex med hjälp av EPA (enskilt, par, alla), kan skapa ett reflekterande samtal efter läsningen där eleverna tränar sig i att sammanfatta, att upptäcka och reda ut oklarheter samt att ställa undrande frågor till texten. Jenny är en stark förespråkare för Aidan Chambers modell för boksamtal.

Under Jennys föreläsning upplevde jag att tiden stannade upp en stund. Jag förundrades och fascinerades över att höra en gymnasielärare beskriva så mycket av det som jag själv uppfattar som viktigt i undervisningen och som jag så gott jag kan använder mig av tillsammans med skolans yngre elever. Att upptäcka att jag delar samma undervisningsgrund och försöker visa på samma strategier för lärande som en gymnasielärare gör mig lycklig och hoppfull. Jag tänker att om barn och elever, från förskola till gymnasiet, möter pedagoger som visar och förklarar lärandeprocessen på samma sätt, med samma begrepp och där de i undervisningen genom hela si nskoltid får använda sig av samma strategier, så borde det skapa goda förutsättningar för att få dem att utvecklas till reflekterande och aktiva textanvändare.

Är du intresserad av att läsa mer om språk- och kunskapsutvecklande arbete så har Jenny skrivit en bok som heter ”Mötet med texten – inkluderande läsundervisning” och det går att följa hennes blogg på jennypawendes.blogspot.se.

 

Andra böcker som Jenny rekommenderade är:

  • Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – en skrift från Skolverket
  • Läsdidaktik – av Astrid Roe

Begåvade barn

Vi har väl alltid blivit extra imponerade när vi har träffat på ett barn som har en särskild begåvning inom ett eller fler områden, ett barn som har större kunskaper än sina jämnåriga. Dessa barn har vi ibland svårt att veta hur vi ska bemöta och utmana på ett för dem stimulerande sätt. Resurserna satsas ofta på dem som inte når upp till kunskapskraven och inte på dem som når långt över.

DN hade en intressant artikel skriven av Peter Letmark om dessa särbegåvade barn i lördagens upplaga och den tyckte jag att var riktigt bra. Jag vill därför dela med mig av denna artikel, läs den här:

http://www.dn.se/arkiv/lordag/sa-kanner-du-igen-ett-sarbegavat-barn-begavning-och-prestation-ar-inte-samma-sak/

Tänkvärda citat

Åtta av oss förstelärare från Hallsbergs kommun åkte i förra veckan till Stockholm på en konferens för förstelärare. Jag tänkte dela med mig utav några citat från föreläsningarna, som ett litet tänkvärt potpurri.

”Använd varandras kompetenser i undervisningens utveckling.” (Daniel Alvunger)

”Det du kan göra med hjälp i dag kan du göra på egen hand i morgon.” (Jenny Edvardsson citerade Lev Vygotsky)

”Enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen.” (Bitte Sundin)

”Det är inte problemet som är problemet utan HUR vi hanterar problemet som är problemet” (Anna Davidsson)

Möte genom Skype!

(En fortsättning på mitt tidigare inlägg om skolbesöket på Bowes Primary school under BETT-resan.)

Som jag berättade i ett tidigare inlägg så gick det inte att få svar på mina elevers frågor genom filmen som de gjort. Totalt hade eleverna drygt 30 frågor till de engelska skoleleverna. Men väl hemma i Sverige igen jag lyckades ändå  få till ett möte. Eleverna fick svar på många av sina frågor och de fick dessutom svara på frågor om skolan och vardagen i Sverige!

Det gjorde vi genom Skype! Ett fantastiskt verktyg där man kan mötas, prata och se varandra live! Svaren blev ärliga och mina elever fick en engelska-lektion de sent ska glömma! Den digitala utvecklingen ger oss verkligen nya möjligheter!

Rektorn på Bowes Primary school såg till att jag fick kontakt med en lärare på skolan, Talia McCarthy. Via direktkontakt med en intresserad lärare gick allt mycket lättare! Vi mailade under en tid innan och diskuterade form och tid för mötet. Sedan testskypade jag och Talia lite innan för att kontrollera att all teknik fungerade. Talia skickade även sina elevers frågor till mig i förväg så att jag kunde förbereda mina innan.  Vi bestämde också att det skulle bli två tillfällen, en med alla tvåor och ett tillfälle för treorna. Talias elever var i 9-10 årsåldern.

Det var tvåornas Skype-lektion som  var först. Vi var alla nervösa innan men eleverna var duktiga och det blev en upplevelse för oss alla! Med bara två års studerande av engelska så är det inte lätt att våga kommunicera med engelska elever på deras modersmål. Men de kämpade på bra och Talia berömde dem flera gånger! Sen fick vi också ta del av både den brittiska engelskan men också höra engelska med australiensisk dialekt eftersom Talia är från Australien. Fantastiskt! Här är en film från mötet:

http://piece-of-cake.se/941-2/

Dagen därpå var det treornas tur. De har läst engelska ett år längre och var säkrare på att både tala och förstå.  Det blev flera möten med både skratt och förvåning!

https://piece-of-cake.webbstjarnan.nu/skype-with-an-english-school/

Skolorna och eleverna i England och Sverige är lika på många sätt men det finns också stora skillnader. En skillnad som förvånade mina elever var att vi gör olika vid idrottslektionerna med ombyten och duschning.  Även våra skolgårdar ser olika ut. De här skillnaderna som vi upptäckte blir nästa steg att bygga vidare på. Vi kanske skypar igen men nästa uppgift är att eleverna på Stocksätterskolan ska göra  filmer där de visar och beskriver hur vår miljö, både inne och ute ser ut. Den ska vi sedan skicka till Bowes elever.  Talia lovade också att vi kommer att få ta del av deras skolmiljö! Det ser vi fram emot!

 

 

Bloggtips!

Jag har haft den stora äran att få vara med och starta upp en av våra förskolechefer i hennes bloggande. Tanken har vuxit fram under en tid och äntligen är hon igång, Helena Finnman med bloggen helenaforskolechef.se. Här blandas inlägg kring aktuell forskning och styrdokument utifrån den verksamhet hon arbetar med samt handfasta tips och glada tillrop. Jag kan varmt rekommendera hennes blogg dels på grund av att det ger insyn i det viktiga arbete som görs inom barnomsorgen men också för att Helena sprider sådan glädje och stämning kring sig. Det finns ett glitter av optimism kring henne, blandat med en järnhård vilja att allt vi gör ska vara ur perspektivet att det gagnar våra barn.  Det kommer med all säkerhet att återspeglas i bloggen., det är jag övertygad om.

Följ Helena på hennes blogg här!

helenaforskolechef.se

Samordnare – en nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Skolverket har fått i uppdrag av Regeringen att genomföra insatser,under åren 2016-2019, i avsikt att stärka huvudmännens arbete kring nyanlända elever för att kunna erbjuda likvärdig utbildning med hög kvalitet. Från våren 2016 erbjuds alla huvudmän
i ­Sverige möjligheten att utse en samordnare och Skolverket finansierar delar av samordnarens tjänst
. Från och med 1 januari 2017 och framåt är det jag, Veronie Lejonord, som innehar den rollen och i mitt arbete ska jag stödja huvudmannen i det lokala arbetet för nyanlända elever och uppdraget innebär att:

• genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan

• vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande

• fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet

I Hallsbergs kommun har vi startat med att sammanställa en nulägesbeskrivning som tillsammans med övriga kommuners ska ligga till grund för den behovsanalys som Skolverket ska ta fram. Här har rektorer och personal en viktig roll i att kartlägga hur det ser ut på de olika skolorna i Hallsbergs kommun.  Så småningom kommer detta att leda fram till de kompetensutvecklingsinsatser som kommer att genomföras nationellt i Skolverkets regi.

Det är ett intressant arbete och det ligger en utmaning i att  det kan se så olika ut på skolorna, i en förhållandevis liten kommun som Hallsberg.  Det ska bli spännande att sammanställa alla de svar som kommer från de olika skolorna och se hur långt vi kan komma bara genom att lära av varandras svagheter och styrkor.

I Skolverkets folder finns mer att läsa kring uppdraget. Klicka här!

 

Gustav Fridolin på besök!

Onsdag 15 mars besökte utbildningsminister Gustav Fridolin vår skola, Stocksätterskolan i Hallsberg. Han visades runt på skolan och fick se våra nyrenoverade lokaler, vara med på en lektion när år 5 programmerade och fick träffa skolans elevråd där han svarade på väl förberedda frågor och själv fick möjlighet att ställa frågor till eleverna.

 

Se elevrådets egna film från besöket!

Här  ”Obegripligt men sant! ” finns mina egna reflektioner kring besöket.

Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument

Torsdag den 9 mars 2017 beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan. Syftet är att stärka elevernas digitala kompetens.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen väljer att börja tillämpningen av ändringarna inom tidsramen ett år från och med den 1 juli 2017.

Ladda ner mer info nedan:

Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

slöjd-ikt

Förskoleklassen

Källkritik

I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan Bildresultat
och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta.

”Källkritik är en kritisk granskning av källmaterial och en bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att bedöma vilka uppgifter från en uppgiftslämnare som är trovärdiga.”

Källkritik – Wikipedia 

Idag handlar det inte längre om att försöka hitta information, för vi Bildresultatöversköljs av den varje dag, i mobilen, via paddan, datorn, tidningen, radion eller tv:n. Nej, idag är den stora utmaningen att försöka hitta information och fakta som är korrekt och tillförlitlig. När vi ställs inför frågor och funderingar så behöver vi inte leta i bokhyllans uppslagsverk eller ringa till någon som kanske vet. Nej, i dag plockar vi fram svar bara genom några knapptryckningar, via en sökmotor, på något digitalt verktyg vi har att tillgå. Mestadels är det mobilen som rymmer hela världen i vår ficka. Det är dock ett urskiljningslöst flöde som nästan dränker oss och vi kan endast lita till vårt eget kritiskt granskande för hur sant det vi möter faktiskt är. Hur kan vi då bli medvetna och förstå hur vi ska sålla och sovra? Källkritik är svaret på min fråga och också svaret på hur vi ska lära andra att bli medvetna, kritiskt granskande internetanvändare. Det handlar om att det vi ser, hör och läser på internet har ett syfte och en avsändare. Vi måste ställa oss frågan: ”Vem har skapat denna sajt, vem är producenten och varför?” Det är inte alltid så tydligt och det är möjligt för nästan vem som helst att skapa sajter och publicera innehåll, utan krav på korrekt information eller fakta och ingen ansvarig att ställa till svars. Ansvaret vilar på konsumenten själv att bedöma trovärdigheten i en sajts innehåll. Genom att bland annat använda sig av flera av varandra oberoende källor är möjligheten större att finna korrekt och trovärdig information.

Ett av de verktyg jag använder mig av för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik är bloggen. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.

Det finns en hel del bra material att tillgå om källkritik på nätet, här nedan återfinns ett urval som jag kan rekommendera efter att ha kritiskt granskat dem.

EN NY GUIDE OM KÄLLKRITIK PÅ INTERNET

”Öva upp ditt källkritiska tänkande – lär känna källorna du delar och låt ingen lura dig! En kritisk hållning till innehållet på internet borde vara en del av allas digitala vardag, och det finns goda möjligheter att kolla upp saker vi nätet.” skriver IIS.

Kolla källan! Skolverket

Kolla källan! Lektionsresurser, Skolverket

Kan också varmt rekommendera senaste numret av ”Lärarnas” som har källkritik som tema.

 

 

Lärande i första hand