Alla inlägg av xnfrstel

En stor ära och stort TACK!

De sista dagarna har varit spännande och väldigt omtumlande. Att få ta emot priset för Årets klassblogg, för andra året i rad, är en stor ära och något obegripligt. Det är min och elevernas skolvardag som uppmärksammas och får ett fantastiskt erkännande. Gratulationerna har strömmat in efter vinsten i Webbstjärnans tävling och jag har om och om igen fått frågan om varför just vi har vunnit. Jag vet inte är det första svar jag kommer att tänka på, så ofattbart är det.  Efter lite eftertanke så kan jag ändå svara att det är elevernas delaktighet och inflytande som är det drivande i bloggen. Det och att vi kopplar allt till elevernas lärande och kunskapsmålen är en del av det som gör vår blogg till vinnare. Men visst måste det också vara glädjen och lusten som lyser genom och imponerar på den mycket kompetenta och välmeriterade juryn. Hursomhelst är jag en oerhört stolt ”fröken” som inte riktigt har landat i uppståndelsen men som också på detta vis vill rikta mitt tacktal. Först och främst är det mina elever jag vill tacka, det är de som inspirerar mig till utveckling. Mina kollegor ska också ha ett stort tack för att de hela tiden ger mig utmaningar till nya idéer och möjligheter och min rektor för att hon stöttar och tror på mig. Hemma har jag en familj som också förtjänar ett tack för att de är mitt bollplank och står ut med mitt bloggande, alla tider på dygnet. Sist, men kanske mest av allt vill jag tacka alla mina gamla elever, inklusive min dotter,  som fått mig att inse att delaktighet och inflytande är ledorden för lärande.

Ettorna på Stocksätterskolan tar emot priset för ”Årets klassblogg”. Webbstjärnan
Foto: Webbstjärnan

 

Med små steg!

Läser gärna och ofta Håkan Fleischers inlägg på bloggen Fleischer KompetensutvecklingI hans inlägg Måste alla lärare använda IT i sin undervisning beskriver han det dilemma som kan uppstå när utvecklingen springer förbi och alla inte är med på tåget. Det handlar om de mycket kompetenta lärare med lång erfarenhet som inte riktigt hänger med i den digitala utvecklingen men har så mycket annat att erbjuda. Dock har också de ett uppdrag vad gäller elevernas rättighet att få kunskap i informationsteknik. Fleischer menar att ett kollegialt lärande med ”de små stegens pedagogik, präglad av en ömsint förståelse av de farhågor och rädslor som ofta ligger bakom att backa från datorn” gör att alla kan hänga på.

20121205_121743

”Webbkursa”

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,” (Lgr11, 2011)

Enligt Lgr11 har vi ett uppdrag att ta tillvara på de resurser och möjligheter som tekniken medför och att utbildningen anpassas för ett modernt, digitalt samhälle.

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.” (Lgr11, 2011)

Vi är skyldiga att ge eleverna verktyg till att bli producenter som skapar material och kunskap i den digitala världen och inte bara konsumera det som erbjuds. Att låta eleverna utveckla förmågan att lära med hjälp av digitala verktyg samt att kommunicera via sociala medier och digitala samarbetsytor.

Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, 2011)

För att kunna utveckla sitt källkritiska omdöme krävs att eleverna får möjlighet att aktivt använda många olika sorters källor och få tillfälle att granska och diskutera dessa källor tillsammans.2015-04-16 17.12.25

Det här är en tung och ansvarsfull uppgift och ibland famlar vi lärare själva runt i detta enorma informationsflöde vi har kring oss. Vi ska också lära oss hantera detta på ett källkritiskt och medvetet sätt. Det finns dock hjälp och stöd att få. Webbstjärnan som är en del av .SE:s satsningar för att utveckla internetanvändandet i den svenska skolan. På deras OM-sida finns mer information om vad de står för och vad de erbjuder. Dessutom erbjuder de en hel rad mycket användbara webb-kurser för att öka kunskapen kring bla källkritiskt tänkande och bloggande. Läs mer på deras sida med webb-kurser.

 

 

 

Ledarskap i klassrummet

I klassrummet skapar jag trygghet och förutsägbarhet för eleverna genom tydliga ramar och känd struktur. Samtidigt behöver jag vara öppen och ge utrymme för elevernas egna initiativ. Undervisningen ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter så att de kan bygga vidare på den grund av kunskap som de redan har. Undervisningen ska bygga på elevernas nyfikenhet och intresse, men den ska också stimulera och utmana dem till att upptäcka nytt. En viktig uppgift för mig som lärare är att få eleverna att förstå att ansträngning lönar sig. Det handlar om att skapa ett tillåtande klassrums-klimat där eleverna med liv och lust ger sig i kast med att öva och pröva, där misstag inte är skrämmande, utan en viktig och välkommen del i lärandeprocessen.

För mig är begreppet scaffolding centralt. Utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen behöver jag bygga upp stödstrukturer med vars hjälp eleverna idag klarar det som de efter ett tag kan behärska på egen hand. Det här hör samman med hur jag som lärare fungerar som modell eller förebild i lärandet.

Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Skolverket har gett ut kunskapsöversikten Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, där de har samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år.

De skriver att översikten är tänkt att ge en riktning och inspirera till ett forskningsbaserat arbetssätt utifrån bland andra Magnus Levinsson, John Hattie, Helen Temperley och Dylan William.

I kunskapsöversikten kan du läsa om:

  • Den kritiskt reflekterande läraren
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad är det?
  • Lärarledd undervisning
  • Verktyg i en lärarledd undervisning
  • Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
  • Formativ bedömning
  • Inkluderande arbetssätt
  • Pedagogiskt ledarskap
  • Huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete

För att skolan ska kunna göra skillnad för alla barn och elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärare och rektorer kunna lägga ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med denna specifika grupp elever. I det lärandet möts det allmänna principiella och det specifikt praktiska.” (s 15)

Programmering!

IKT i klassrummet är här för att stanna! Stanna och utvecklas. Det är oändligt föränderligt och det finns inte en chans att vi kan luta oss tillbaka och säga att nu är det klart. Färdigt lär det aldrig bli och färdiglärda blir vi aldrig heller.  Det är just det som lockar mig, utmaningen, utvecklingen och det föränderliga. Hela tiden finns det något att utveckla och lära. Lära mig själv för att framförallt lära elever och andra som vill och behöver. Något som lockar mig just nu är programmering. För flera år sedan när jag läste C++, programmeringsspråk, tyckte jag att det var nördigt och inget som passade mig, men vem kan inte ändra sig. Nu finns det fantastiska program att programmera i och kodspråk kan man lämna över till någon annan. I det senaste numret av Lärarnas tidning finns det en 2015-03-21 20.46.21hel artikel om programmering i skolan. Många länder har det redan på schemat och visst finns det underlag för det i Lgr 11. Jag har kastat mig ut i det okända och provat på att plocka in lite programmering i klassrummet. Det är mycket små, prövande steg jag tar med mina elever, men ack så kul och spännande. Webbstjärnans webbkurser ger en grund att utgå från och sedan är det viljan och lusten som får göra resten. Programmet jag använder heter Scratch men det finns fler alternativ. Frågan är varför programmering? Svaret finns nog att hämta i våra elevers framtida yrkesval.

”Bloggfredag”

På fredagar samlas vi kring vad vi kallar “bloggfredag”. Här läggs fokus på vad vi lärt oss och vad vi jobbar med. Hela tiden kommer eleverna på nya idéer om vad vi kan skriva och de vill gärna använbloggfredagda bloggen för att visa andra att de lärt sig något nytt. Vi använder bloggen för att befästa nya kunskaper och få sätta ord på vårt lärande. Den utvecklar viljan men framförallt lusten att skriva men den ger också en möjlighet till reflektioner och utvärdering av allt annat vi lär oss. Den är ett unikt verktyg för våra föräldrar samt andra intresserade att få ta del av det vi gör och det vi lär. Dessutom finns här info och möjlighet att kommentera och aktivt delta om så önskas.

Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande. De fotograferar, skriver, filmar och vloggar men framförallt är det deras idéer på vad för något i vårt skolarbete som ska presenteras på bloggen. Vi kopplar det till målen och vårt lärande och får på så vis en naturlig koppling mellan bloggande och måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter “fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.

 

Tydlighet kring lärandets mål och innehåll

Lundahls fem strategier kring bedömning för lärande har givit mig en sådan stödstruktur som lärare. Jag behöver tydliggöra och konkretisera  målen så att eleverna förstår vad de innebär och hur de ska göra för att nå dem. Om eleverna delar skolans intentioner och skolans kriterier för framgång blir lärandet större. Jag behöver skapa synliga tecken på lärande och ge feedback som för lärandet framåt. Dessutom behöver jag få eleverna att vara aktiva som resurser för varandra och få dem att i allt högre grad äga sitt eget lärande.

Rent konkret betyder det att kursplanemålen behöver brytas ner i kortare delmål, att de kontinuerligt finns med och återknyts till i den dagliga undervisningen, att jag benämner och visar på de framsteg som eleverna gör, att jag organiserar aktiviteter där eleverna får reflektera över sitt eget lärande och sin egen insats för att lära. Här ser jag självvärdering med hjälp av bedömningsmatriser med kvalitetskriterier som ett bra verktyg för att utveckla den önskade metakognitionen kring det egna lärandet. Nya Språket lyfter är också ett bra exempel på detta. Kamratbedömning med hjälp av metoden två stjärnor och en önskan är en annan sak som jag av erfarenhet vet brukar leda till positiv eftertanke och god utveckling av lärandet.

14250957445_f2a0875a6d_z
www.flickr.com/photos/grassrootsgroundswell/14250957445/in/photolist

 

Elevrespons och kamratbedömning utifrån måluppfyllelse.

Jag har arbetat mycket med att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över sina lösningar i matematiken. Ett sätt som jag har använt och som har tagits emot väl av eleverna är att man jobbar med problemlösning omkring en gemensam frågeställning. Jag brukar först låta eleverna arbeta enskilt några minuter för att komma igång. Därefter sätter de sig parvis och resonerar om sina lösningar. De ska sedan arbeta fram en lösning tillsammans som de ska berätta om för klassen. Vi dokumenterar alla lösningar genom att fotografera gruppernas lösningar med kameran som finns i en Ipad. Därefter får alla berätta om och redogöra för hur de har resonerat, samtidigt som vi tittar på lösningen på en Smartboard. När grupperna har visat sin lösning, kan kamraterna få ge positiv respons men även komma med något förslag på hur lösningen skulle kunna förtydligas eller förbättras. På så sätt blir eleverna mer medvetna om vad som är viktigt ha med för att nå en högre måluppfyllelse. Det är även ett bra sätt att få igång en dialog och ett resonemang kring matematik där även olika strategier kan belysas. Vi lyfter goda kvaliteter på ett naturligt sätt och belyser goda strategier vid problemlösning där eleverna själva är delaktiga.