Kategoriarkiv: Övrigt

Anna KaRLEFJÄrd för Hallsbergs lärare 20/6

Reflektioner från dagen med Anna Karlefjärds inspel kring betyg och bedömning

Citat från lite olika deltagare.

”Jag skulle ha gått vid lunch eftersom jag hade annat inbokat men sköt upp allt för jag ville inte missa ett endaste ord.”

”Tänk vad mycket tydligare det blev när någon med kunskap också har förmågan att uttrycka det på ”min” nivå!”

”När en lärare talar till en annan lärare så vet man att den förstår vad man menar.” apropå att Anna är lärare i sin profession.

”Oj, jag orkade inte riktigt hoppas att det skulle bli så bra som det faktiskt blev. Nu kan jag ta semester och känna mig nöjd.”

”Det här var ju ett utmärkt tillfälle för vårt fortsatta arbete med den här frågan. Så härligt!”

”Man blir ju varse att det finns bra saker som vi gör men att vi också har utvecklingsområden. Områden som kanske kunde gynna våra bedömningsutmaningar.”

”Jag tycker att detta var värdefullt även om jag inte omfattas av betygsbedömningen. Det är bra för mig, tror jag, att vara lite mer ”på banan” i vad eleverna står inför.” (apropå personens roll som resurspedagog)

”För en gångs skull är jag mycket nöjd!”

”Jag är benägen att säga att det här är bland det bästa jag hört. Och jag började arbete 2002!”

 

”Vad är kvalite i kunnandet?”

Anna Karlefjärd är universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete och forskar inom rektorsutbildningen. Hon har även varit med och tagit fram mooc-kurserna Bedömning och betyg åk 4-6 samt Bedömning och betyg för åk 7-9, gymnasiet och gymnasiala vuxenutbildningen. Dessa nätbaserade kurser är framtagna på uppdrag av Skolverket och är nu uppe i över 26 000 deltagare.

”Mitt forskningsintresse handlar om hur lärare och rektorer utvecklar sin förståelse för nya styrdokument, i samtal och aktioner kopplat till bedömning. Tidigare studier visar hur de styrdokument som infördes 2011 påverkar lärares undervisning samt synen på deras professionella uppdrag. Det förefaller också finnas en osäkerhet kring hur stort friutrymme lärare och rektorer uppfattar att det finns när det gäller relationen mellan styrdokument och undervisning. Där uppfattningen om ett litet friutrymme riskerar att begränsa undervisningen och instrumentalisera arbetet med bedömning. Tidigare forskning visar också vikten av att lärare och rektorer får möjlighet att utveckla verksamheten genom kollegialt lärande. Med utgångspunkt i detta blir det intressant att undersöka vad som sker både med förståelsen kring styrdokument som med utvecklingen av verksamhetens bedömningspraktik, när rektorer och lärare ges möjlighet arbeta tillsammans med en forskare, under en längre tid.

Utifrån detta har jag valt aktionsforskning som forskningsansats. Inom aktionsforskning är det kollegiala lärandet i fokus, där jag som forskare lär tillsammans med deltagande rektorer och lärare. På detta vis blir också empowerment en viktig utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Tillsammans bidrar vi som deltar i forskningsprojektet till utbildningsvetenskapens kunskapsproduktion. Empirin till denna studie har skapats genom två forskningscirklar där lärare och rektorer tillsammans med mig som forskare, under tre terminer, har haft bedömning som gemensamt objekt. I pågående analysarbete fokuseras framför allt på hur läroplanen förstås och gestaltas i de samtal och aktioner som skett inom ramen för forskningscirklarna.”

/Anna Karlefjärd

Slöjden i fokus!

Vilken dag! Med betoning på det positiva. En kompetensutvecklingsdag fylld med matnyttigt riktat mot slöjdlärare. Det är inte var dags mat och inte ens årets. Tror inte ens att det har hänt tidigare, att alla slöjdlärare i kommunen får åka iväg på en gemensam fortbildning samtidigt. För det är just det som är poängen, vi får en gemensam plattform att förhålla oss till, något att utgå från när vi ska vidare mot en mer likvärdig slöjd för våra elever i kommunen. Vi har alla olika bakgrund vad gäller utbildning och erfarenhet vilket är ett stort plus och en enorm tillgång i vårt slöjdnätverk men det innebär också att det kan spreta i hur vi ser och tolkar olika saker som bedömning mm. Det här känns som startgropen för en utveckling i slöjdämnet och dess undervisning samt lärande som till syvens och sistens kommer våra elever till del. I tre år har vi träget träffats två – tre gånger/termin och vi har utvecklats från att vara en kanal för uttryck kring missnöje och dåliga förutsättningar till att sätta slöjden i fokus, synliggöra dess vikt och betydelse och få en samsyn kring styrdokument och kunskapskrav.

Det är en ynnest att få vara en del i denna process, att se utvecklingen och känna den vilja och energi som finns bland dessa mycket kompetenta kollegor. Hur denna satsning som kommunen gjort på slöjdlärarna tas an med ambition och energi. Att det här kommer att göra skillnad känns tydligt och att det kommer att bära frukt långt framöver. Nu har vi ett väl etablerat slöjdnätverk, vi har tagit det första steget (av förhoppningsvis fler) mot gemensam kompetensutveckling och nästa mål att checka av är en centralt förankrad ämnes-och resultatkonferens med fokus på slöjd.

Lyssna på den tysta kunskapen
Vad är det som skickliga pedagoger vet och gör när det blir riktigt lyckat för våra barn och elever? Det kan ofta bli tyst i rummet när detta ska beskrivas. Sen kommer uttryck som ”man bara vet” och så småningom ”det brukar fungera”, ”erfarenheter”. Att detta är så svårt att tala om är ett hinder för skolan. Ett språk, och en medvetenhet om kraften i det, behöver alltså utvecklas. Det är just där det kollegiala lärandet fyller sitt syfte. I det sammanhanget kan kollegor utforska sin egen vardagspraktik genom dialog och delande. Just så kan det tysta, viktiga, bli hört och öppet för flera.

Skolverket skriver så här om beprövad erfarenhet.
”För att benämna en erfarenhet beprövad menar Skolverket att den måste vara prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. I Skolverkets tolkning av skollagen byggs den beprövade erfarenheten i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen. Om beprövad erfarenhet är delad, dokumenterad och utvärderad då kan den också bli överförbar och komma till nytta och användas i flera kontexter.”

En god idé är att alltså att systematisk planera, följa upp och dokumentera de resultat och förändringar, justeringar, som görs. Om vi därtill lägger ett kritiskt förhållningssätt, som liknar vetenskapens kärna, d v s att ifrågasätta och problematisera, gör vi både oss själva och barnen och eleverna en stor tjänst. Lika viktigt är att vi då också följer Skollagen.

Denna arbetsmodell bör användas för alla delar i skolans uppdrag, och fungerar för alla nivåers mål; klassrummets, arbetslagets, nätverkets, ledningsgruppens, elevhälsans, förvaltningens liksom i nämndens. Det är så vi skaffar oss väl grundade argument.

Om begreppet vetenskaplig grund skriver Skolverket följande:
”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning.”

En profession, som vet vad den gör och inte gör, varför och varför inte, blir också en stark och stabil profession. Så kan erfarenheter prövas och bli beprövade. Så blir vardagens erfarenheter grund för ny kunskap, ja t o m för ny vetenskap.
Carina M Koutakis, utvecklingssamordnare

Upp och hoppa igen! /Carina Koutakis

Med ett öga i det redan gjorda, ett i nuet och, ett tredje som kisar in i framtiden söker jag efter signaler, svar och struktur. Dåtid, nutid, framtid. Nu har jag inte tre ögon så jag får vrida på huvudet, läsa gamla anteckningar och skissa på lösningar och modeller. 

”Den blomstertid nu kommer” innebär för oss som jobbar i skolan att gå från ett lärår, via välförtjänt ledighet, in i nästa. Vi pustar ut och laddar om. Vi kramas, vinkar och gläds. Någon tår kanske tränger sig fram. Önskar lycka till. Hoppas att vi gjort tillräckligt.

För våra barn och elever är sommarlovet och ledigheten också avslut och början på samma gång. De lämnar oss i full blom, precis som naturen, och de kommer att växa och utvecklas, av sina erfarenheter. Om inte på exakt samma sätt som i skolan och i förskolan, så minst lika mycket. Sol, regn, bad. Lek och bråk. Skrubbsår och motgångar. Upp och hoppa igen! Och framgångar.

Jag har några frågor inom mig som lyder: Har jag gjort rätt? Hur vet jag att jag gjort rätt? Jag letar i mina anteckningar, söker i mapparna, bland bokstäverna och siffrorna. Drar mig till minnes några händelser och inser att det är lite blandat. Mycket har blivit rätt. Visst har blivit nästan rätt, somt blev inte rätt alls. Känns tufft att inse och erkänna. (Behöver en kaffepaus.)

När jag ömkat mig en stund och det sista kaffet kallnat, sätter jag mig åter vid mitt skrivbord. Jag säger till mig själv: Upp och hoppa igen! Det här är mina skrubbsår och de läker. De påminner mig och lär mig.

Carina M Koutakis

Utvecklingssamordnare

Vägledning inför reviderade LGR-11/Per Martinsson

Bakgrund
I januari 2018 genomförde arbetslagen i Hallsbergs skolor en enkät där de fick uttrycka status inför det faktum att reviderade LGR-11 träder i kraft HT-18. Denna vägledning/länksamling är tänkt som stöd till lärare för att hitta information om förändringarna generellt och specifikt i olika ämnen.

Central information
Läroplanerna har förändrats i sin första och andra del, bland annat den del som heter ”Skolans uppdrag” och under rubriken ”Rektorns ansvar”. Kursplanerna i flera ämnen ändras. Det gäller: biologi, fysik, geografi, historia, idrott och hälsa, kemi, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, svenska, svenska som andraspråk och teknik. Inga ändringar i grundskolans ämnen bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, moderna språk, modersmål och musik. Kunskapskraven har inte ändrats.

Viktiga länkar

Generellt om förändringarna i de olika läroplanerna. https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for larande/itiskolan/styrdokument
Dokument med konkreta markeringar var i läroplanen man gjort förändringar.
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.260517!/LaroplanGrundskolaForskoleklassFritidshem.pdf

Reviderade LGR-11 i fullversion. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3813

Förändringar i kursplaner
Nedan finns länkar ämne för ämne till material som markerar vilka förändringar som är gjorda.

Biologi

Fysik

Geografi

Historia

Idrott och hälsa

Kemi

Matematik

Religionskunskap

Samhällskunskap

Slöjd

Svenska

Svenska som andraspråk

Teknik

Lättillgänglig kompetensutveckling
Som följd av beskedet om att digitaliseringen skulle prägla skolan i större utsträckning har en hel del kompetensutveckling och material på området tillgängliggjorts. Mycket kan genomföras individuellt medan andra delar leder till bättre resultat om den genomförs ihop
med kollegor eller elever.

Nedan länkas till några av dessa ytor:

Skolverket – Digital kompetens
https://larportalen.skolverket.se/#/moduler/0-digitalisering/alla/alla
Fortbildning enligt koncept som känns igen från matematik- och läslyftet. 14 mer eller mindre avgränsade/specifika moduler finns tillgängliga. Kan genomföras individuellt eller kollegialt.

MIK – medie- och informationskunnighet
https://statensmedierad.se/larommedier/mikformigdigitalutbildning.1871.html#start
Digitalt utbildningsmaterial från statens medieråd om medie- och informationskunnighet.

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) Digitala lektioner
https://digitalalektioner.iis.se/
Lektionsförslag som antingen kan användas som dom är med eleverna eller som inspiration vid förberedelser av lektionsmaterial.

Kursportalen – Årstaskolan
https://kurser.arstaskolan.se/
Kursportalen är ett initiativ från Årstaskolan i Stockholm som erbjuder kostnadsfria kurser
för lärare via internet.

Skolverket – Programmering för dig som vill lära dig mer
https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/programmeringstod-till-dig-som-vill-lara-mer-1.264027

Vilka kunskaper är viktiga i dagens skola?

(mina reflektioner efter några fantastiska föreläsningar kopplade till musikämnet)

I dagens målstyrda skola är det lätt att vi lärare tappar oss själva och meningen med vår undervisning. Vad vi än gör med våra elever måste vi hela tiden relatera till våra styrdokument, på gott och ont. Inte så sällan glömmer vi bort första delen i vår läroplan, den delen som just är bärande för att vi ska lyckas i våra ansträngningar att fostra och utbilda våra elever till att bli harmoniska och ansvarskännande individer!

Ibland är det nyttigt att sätta saker på sin spets och utmana sina egna föreställningar. Det gör vi alldeles för sällan! Att ifrågasätta vår egen undervisning och vad vi anser är ”viktig” kunskap är något vi behöver reflektera över. Diskussionen kring kunskapsbegreppet behöver vi föra oftare än vad vi gör. Hur behåller vi nyfikenhet och lusten att lära hos våra elever? Hur omfamnar vi deras olikheter och använder vi dem som tillgång i undervisningen.

Digitaliseringen har blivit en naturlig del i samhället och i elevers liv, detta måste vi ta vara på! Många lärare möter denna utmaning med skepsis, även jag ibland. Men just genom att tillåta sig att vara självkritisk och ifrågasätta sig själv, är utveckling möjlig. Är det färdighetsträningen som fortfarande ses som det som ger resultat? Det synbara? Det mätbara? Tyvärr har det mätbara blivit det som representerar helheten.

Vad gör vi med kreativiteten som kommer i skymundan? Hindrar vi utvecklingen?

Med hjälp av de digitala verktygen som komplement, kan vi nog komma ett steg längre, om vi är överens om vilken kunskapssyn det är som gäller.

Efter några inspirationsföreläsningar jag har varit med om, kommer de digitala verktygen att vara del i min musikundervisning i mycket större utsträckning. Med att använda dessa som komplement i undervisningen, hoppas jag kunna få fler elever att känna sig nöjda och att lyckas med skapandeuppgifter.

Genom att utgå från elevers egna erfarenheter och ta vara på deras inre motivation till att skapa och utvecklas gör förhoppningsvis att vår undervisning tjänar sitt syfte: att utbilda harmoniska och ansvarskännande individer!

 

KReatIVITet <3 IKT

SETT 2017 och en föreläsning av en slöjdlärare, självklart var det ett givet val för mig. Dessutom antydde rubriken att det skulle finnas inslag av IKT och vad kan passa bättre för en IKT-nördig syfröken? Föreläsningen inleddes med frågan: ”Vad är kreativitet och vad får den för plats i skolan idag?” Elisabet Jagell menar att det finns en risk att kreativiteten har fått ge vika för stoffträngsel och katederundervisning. Tiden räcker inte till och PISA-undersökningen mäter inte kreativitet. Dessutom fylls det på med krav om stärkt digital kompetens för eleverna i Lgr11. Samtidigt pekar hon på omslaget av densamma och menar att det visar på att alla delar, alla sinnen, alla förmågor är viktiga. Här ryms boken, bilden, konsten, det fysiska äpplet, det skrivna ordet och det digitala i en och samma bild. Intressant reflektion, tycker jag och kan bara hålla med. Vi lär med alla sinnen och kanske viktigast av allt, vi lär olika.  För övrigt kan vi återfinna ordet ”kreativitet” 11 gånger i Lgr11 och då i den exakta formen, vilket inte är det enda ord som kan förknippas med det kreativa såklart. (Bara lite kuriosa info)

Det handlar inte om att det ena utesluter det andra, eller att vi måste välja utan det handlar om en kombo av ämnen och arbetssätt. Samma sak när det kommer till IKT och kreativitet. Det handlar inte om kreativitet vs IKT utan kREAtivITET <3 IKT vilket tilltalar mig eftersom det är så jag jobbar. Bekräftelse av andra kloka behövs! Jagell pratar om det taktila skapandet men också om det digitala skapandet och hon menar att kreativitet, handkraft och det digitala går hand i hand och möjliggör för varandra. Det digitala synliggör (läs blogg), ger inspiration till andra och är ypperligt för dokumentation. Visst ska vi värna om det kreativa men visst kan det göras med hjälp av det digitala.

Fick tips om en film som visar vad som händer om vi har händer som inte får ”hantverka” och det är klart att utan det digitala skulle jag inte kunna dela med mig av den här.

KreATIviTet <3 IKT = SaNt

 

Att köpa eller inte köpa?

Det är vår och läromedelsdiskussioner. Jag gillar att diskutera och jag gillar bra läromedel. Vem bestämmer vad som är ett bra läromedel? Jag personligen vill ha utrymme att skapa eget innehåll i undervisningen, jag vill ha tid att sväva ut och arbeta mer kring sådant som passar mig och mina elevgrupper.

Har jag som enskild lärare rätt att tycka och bestämma vad jag vill arbeta med för material?
Hur mycket tid lägger du som lärare på att granska olika läromedel? Vilka elever ska EN gemensam bok passa?
Alla förlag vill sälja sina böcker. Eller böcker förresten, det handlar ofta om stora paket med textböcker, elevböcker i flera delar och nivåer, lärarhandledningar och kopieringsunderlag.
Finns det förlag som ger ut böcker som inte följer kursplaner i nuvarande läroplan? Finns det läroböcker som täcker in allt?
Hur går det till på din skola på våren när nytt material ska beställas?
Har ni en röd tråd med samma läromedel i flera årskurser. Vem bestämmer när det är dags att byta material?

James Nottingham

Vissa föreläsningar är bra, andra är bättre och en del är bäst. James Nottingham kvalar in i den sista kategorin. Får du chansen att gå och lyssna på honom vid tillfälle så gör det.

Av otroligt mycket bra saker så fastnade jag bland annat för detta om feedback.

Feedback
ska du ge feedback på dina elevers arbeten så gör det under arbetets gång och inte när de lämnar in det slutliga resultatet. Självklart MEN nog har jag gjort så och jag lovar det har skett mer än en gång (nu kommer det aldrig mer hända…)

Lyssna på Mr Nottingham när han pratar om feedback, för vem är feedbacken tänkt? Enligt Nottingham så är det effekten av feedbacken som är intressant och inte hur väl den är formulerad.

Kollar vi sedan på John Hatties lista över vad som ger mest effekt så ser vi att det mest effektiva (tills för en vecka sedan) är att eleverna ger sig själva feedback, tom feedback lärare sinsemellan är mer effektivt än feedback från lärare till elev.

image

Så kliv in till en kollega och kolla på vilket lärande som sker, ge kollegan feedback på detta och vips så har ni båda bidragit till utveckling!