Kategoriarkiv: Gunilla Gerdvall

Rocka Sockorna!

Jag hoppas att ni, liksom vi, är med på årets Rocka Sockor. Grejen med att Rocka Sockor är att visa att man tycker att det är roligt att vi alla är olika och att olika är bra. För att visa att man tycker så ska man den 21 mars ta på sig två olikfärgade strumpor, det är att Rocka Sockor. Se en helt ny musikvideo till årets Rocka Sockor:

Rocka sockorna är alltså en manifestation för att öka förståelsen för att människor är olika. Bakom initiativet står Nathea Anemyr som är 12 år. Hon ville hylla sin storasyster Noelle och alla andra som har Downs syndrom med att Rocka Sockor i skolan. För att visa att man är med i aktionen så bär man alltså olikfärgade strumpor.

För två år sedan väcktes ett   ett stort intresse för att Rocka Sockorna över hela landet och Nathea blev uppmärksammad i media. Sedan dess har Rocka Sockor blivit rikskänt. Här kan du se en film från 2015 då denna dag fick en enorm spridning. Det är Nathea som berättar om sin idé med denna dag:

Jag har rockat sockor med min förra klass i två år och vi gjorde egna musikvideos till dessa dagar. Det tyckte klassen att var roligt och viktigt. Se våra två filmer här:

Vår musik- och träslöjdslärare här på Stocksätterskolan har gjort två filmer tillsammans med sin styvdotter Karin. Hon vill med videon visa att man får kämpa mycket när man har Downs syndrom. Dessa filmer har min klass gillat väldigt mycket:

Nu hoppas jag att du är med och Rockar Sockor i år. På Stocksätterskolan kommer vi att göra det för tredje året. Låt oss slå ett gemensamt slag för alla människors lika värde och fylla sociala medier med olikfärgade strumpor!

Läsmysteriet

Om du jobbar med de olika lässtrategierna i din klass vill jag tipsa dig om Ur Skolas tv-serie Läsmysteriet. Det finns åtta delar av Läsmysteriet och varje del är en kvart långt. Programmet vänder sig mot  elever i årskurs 4-6, men jag tycker absolut att man kan jobba med detta även i en trea. Det finns en handledning att skriva ut med lektionstips för hur man kan jobba med denna tv-serie och bilder på de olika personerna som dyker upp i handlingen. I handledningen finns det utförligt skrivet hur du kan jobba med Läsmysteriet till de två första avsnitten och sedan kan du fortsätta att göra likadant till de övriga. Konceptet går ut på att man tittar en bit på filmen, pausar, diskuterar, tittar vidare, pausar igen, diskuterar osv.

Programmet är uppbyggt som en tävling där tre barn per avsnitt försöker att lösa ett mysterium som har skett på ett slott med hjälp av att klara två utmaningar i slottets källare. För att klara detta tar de hjälp av de olika lässtrategierna.

Mina elever älskar detta program och vi har haft många fantastiska diskussioner om vem den skyldige kan vara och varför de misstänker just denne person. Det är lika trevligt varje gång!  Mitt tips är därför att du kryddar dina svensklektioner med Läsmysteriet, om du inte redan gör det! Gå in på ur.se och sök dig fram till dessa guldkorn!

Fokusera på styrkor!

Det är lätt att fokusera på svagheter, både sina egna och andras, när fokus givetvis istället skulle ligga på våra styrkor. Den väl inpräntade jantelagen i oss säger till oss att vi inte ska tro att vi är något. Men alla människor har många fantastiska styrkor som inte bör tryckas ned utan lyftas upp. Genom att bejaka de styrkor som vi ser hos andra kan vi ge våra medmänniskor modet att våga växa vidare. Vi kan få andra att blomma ut om vi vattnar dem med bekräftelse för allt det goda vi ser hos dem.

Vi som har den stora förmånen att jobba i skolans värld vet ju hur vi sliter för att våra älskade elever åtminstone ska nå upp till godkänt i alla skolämnen och då är det lätt att vi till största del fokuserar på det som brister hos våra elever. Det är inte konstigt att vi gör så då det ju är vårt uppdrag att se till att alla våra elever når upp till de kunskapskrav som finns. Men kanske skulle fokuset istället ligga på styrkorna?

I idrottens värld är det en självklarhet att se till varje idrottsutövares styrka. Det är helt givet att varje person ska vara på den position där de presterar bäst, en bra fotbollsmålvakt placeras t ex inte ut som forward i sitt lag utan ställs i målet. Likaså har man inom psykiatrin gått från att man förr har varit helt sjukdomsfixerad till att man nu ser på det friska hos patienten och att man bygger på det.

Om en elev bara får jobba med det som är dennes svaghet är det väldigt lätt att eleven tappar energin, motivationen och intresset. Det kan vara att ödsla en massa onödig energi på saker som ändå inte ger så stora resultat. Låt eleverna lägga sin största energi på det som de är bra på. Kanske kan eleven stärka det som den är svag i genom att jobba med sin starka sida?

Det finns forskning som visar på att den som utvecklar sina styrkor mår bättre. Vi blir lyckligare människor om vi använder oss av våra styrkor istället för våra svagheter.

Här kan ni höra en förälders tankar om samma ämne:

Om vi fokuserar på styrkorna kan vi få ett mer avspänt förhållande till misslyckanden, misslyckandet kan ses som vägen till ny kunskap. Det finns forskning som visar att elever som har ett växande tankesätt, d v s att de ser misslyckanden som ett redskap till att kunna ta till sig ny kunskap, når längre i sin kunskapsutveckling än de elever som har ett låst tankesätt och är rädda för misslyckanden.

Mitt råd är att vi i skolan ska rikta strålkastarna på det som är elevernas styrka och på det viset ge dem kraften och självkänslan att genom sin styrka även ska orka jobba med de områden där de får kämpa mer. Om de får inställningen att ”Misslyckanden är en naturlig del av att lära sig nya saker,” likt eleverna i filmen ovan har de goda förutsättningar att nå långt i sin kunskapsutveckling. Ingen kan kunna allt men alla har områden där vi kan glänsa om vi bara vågar avsäga oss jantelagen och se på oss själv ur ett annat perspektiv.

Den fantastiska hjärnan

images-1

Det är fantastiskt hur mycket vi människor har förmåga att lära oss och då barn i synnerhet. Hjärnan är den mest komplexa struktur som man känner till. Den har en svindlande stor kapacitet att ta till sig nya kunskaper men den behöver tränas för att fungera som allra bäst. Forskningen visar att hjärnan hela tiden genererar nya hjärnceller, speciellt när vi lär oss nya saker. Det stämmer alltså inte, det vi kanske har hört, att vi har ett visst antal hjärnceller från födseln som sedan aldrig kan öka utan som vi bara kan tappa. Det är viktigt att våra elever får kunskap om att deras ansträngningar att ta till sig ny kunskap ger verkan och har effekt, en viktig kunskap även för deras föräldrar. Denna kunskap ger nämligen motivation! I denna film tar Erik Fernholm, han är entreprenör inom motivationsforskning, upp detta på ett enkelt och inspirerande sätt. Jag har visat just denna film för mina elever och det var som en aha-upplevelse för dem. Filmen passar även utmärkt att visa för föräldrar. Se den här:

En sak till som är viktig är hur vi ger beröm till våra elever under deras inlärningsprocess. Våra ord gör skillnad! Orden kan få eleverna att våga ta sig an nya utmaningar eller kan få dem att begränsa sig då det finns en risk att de misslyckas. Här kan ni se det intressanta resultatet av Carol Dwecks studie som handlade om barn och beröm:

images-2

Det gäller att vi skapar ett tillåtande klimat i våra klassrum där alla får möjlighet att växa i sin takt, klassrum där eleverna utmanas och uppmuntras!

 

FN-dagen

ladda-ned-38

Den 24 oktober varje år är det FN-dagen och det brukar uppmärksammas i skolorna runt om i vårt avlånga land. Jag tänkte skicka med några tips inför denna dag men först vill jag dela med mig av en anekdot som utspelade sig i min klass för ett antal år sedan:

Det var FN-dagen och jag förklarade för min dåvarande klass att den dagen kom till för att många länder var trötta på krig efter att två stora krig hade rasat ute i världen. Länderna gick samman för att jobba för fred på jorden. Eleverna satt tysta och lyssnade på min vidare förklaring till vad FN-är. Efter en liten stund räcktes en hand upp och en elev berättade att denne kände en jägare, det var väl det närmaste en soldat som eleven kände till och således associerade till detta. Nu räcktes fler händer upp, det var fler som kände eller hade sett en jägare. En pojke i klassen som satt med uppsträckt hand sa:

– Min morbror är jägare! Han såg sig stolt omkring och kompisarna blev lite imponerade förstås.

– Jaha, han är jägare, sa jag och tänkte just lämna ordet vidare till en annan elev med handen i vädret just som pojken ivrigt började vifta med sin hand. Jag gav honom ordet igen och han fortsatte:

– Jag glömde att säga en sak! Han är kannibal också!

– Är han en kannibal? undrade jag och såg förvånat på honom. Just denna lektion hade jag rektorn på besök i klassrummet och en resurs och vi tittade frågande på varandra och på pojken. Allas förundran fick pojken att tveka på det han sagt. Han funderade ordentligt och sa:

– Jag sa fel! Scout menar jag! Han är en scout!

Lättade tittade vi vuxna på varandra och vi log i smyg åt det gulliga att han förväxlade orden kannibal och scout med varandra.

Nu över till några tips inför måndagen:

  •  Det finns material anpassat för skolan, från lågstadiet till högstadiet, att ladda ned från FN-förbundet. Årets tema är utbildning. På denna sida finns också en tävling som eleverna kan delta i. Läs mer här: FN-förbundet
  • Det finns jättefina sånger till FN-dagen, både texter och musik, på  Elinborgsskolan i Stockholms hemsida. Lyssna på dem här: Elinborgsskolan
  • Prata gärna om Malala Youzafsai, tjejen som vann Nobels fredspris 2014 och vars motto är: ”Ett barn, en lärare, en penna och en bok kan förändra världen.” Sök på YouTube så hittar du många olika filmer.
  • ”Livets lotteri” som finns på  Rädda Barnens hemsida är fantastiskt! Eleverna kan få ta en ny lott i detta lotteri genom att stoppa ett snurrande hjul och se var de kunde ha fötts och vilka förutsättningar de i sådana fall hade haft i det landet. Chansen att bli född i Sverige är faktiskt bara 0.08%. Ta en lott du också i: Livets lotteri
  • På sli.se finns det många filmer om barnkonventionen för barn i alla åldrar. En serie som finns där och som jag varmt kan rekommendera är: Med all rätt
  • Barns farliga skolvägar i andra delar av världen finns beskrivna i korta texter och visade med gripande bilder på Boredpandas hemsida: Boredpanda
  • Det finns en annan sida på internet där det visas hur det ser ut i olika klassrum runt om i vår värld. Dessa fina bilder kan definitivt bidraga till många intressanta diskussioner. Bilderna finns på: theguardian
  • Det finns en gratis-app som heter ”Alla barns rätt”. I den appen kan man läsa barnkonventionen och läsa en bok där barns rättigheter tas upp på ett lustfyllt sätt tillsammans med glada bilder.

Glad FN-dag önskar jag dig! 😀

Aktiva och engagerade elever

Jobbet är slut för dagen. Jag kommer hem och kollar lite på Facebook och då får jag syn på ett inlägg som fångar mitt intresse. I en utav alla de grupper jag är med i skriver en pedagog om ett arbetssätt som jag inte tidigare har stött på och som jag direkt känner att jag vill testa. Arbetsmodellen heter på engelska ”StandUp, HandUp, PairUp!” och kallas på svenska för den vandrande reportern. Detta arbetssätt stärker gruppkänslan och får eleverna aktiva och engagerade. Alla elever får jobba med alla och med denna metod får varje elev dela sina tankar med många. Metoden känns fräsch och lockande! Jag ser många olika användningsområden där denna metod kan användas för att väcka engagemang hos eleverna.

Modellens upplägg fungerar likt följande:

  1. Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen.
  2. Eleverna rör sig runt i klassrummet med handen uppsträckt, söker ögonkontakt med klasskompisarna, hälsar på en av dem med en ”High five”.
  3. Eleverna sätter sig ner tillsammans med kompisen de nyss hälsat på.
  4.  Läraren ger ut en fråga av öppen karaktär eller en uppgift att klara av.
  5. Paren bestämmer att en av dem är en stjärna och en är hjärta i gruppen, alternativt att läraren delar ut bilder på vad de är.
  6. Paren löser uppgiften tillsammans via strukturen EPA (enskilt, par och alla) eller turas om.
  7. Läraren slumpar ut olika frågor till grupperna: ”Stjärnan/hjärtat i er grupp berätta hur du löste uppgiften” för att stärka det ömsesidiga beroendet i paren.
  8. Eleverna tackar för samarbetet!
  9. Hand upp igen, ”High five” och repetera detta så många gånger ni vill!

Här kan du se den film som väckte mitt intresse för detta arbetssätt. Metoden passar utmärkt att använda i matematikundervisningen. Se och låt dig inspireras:

Här kan du se när metoden används i geografi:

Till slut ett exempel på hur metoden användas på ett snabbt och effektivt sätt innan klassen ska läsa en gemensam text:

Just nu har jag en förskoleklass så jag har ännu inte testat metoden själv, men jag är så sugen! Hoppas att även du blev det!

Barnens digitala värld

Den digitala världen är en del av barns vardag, vare sig vi vill det eller inte. Dagens barn spenderar stor del av sin fritid vid datorer, surfplattor och mobiler. Tiden kan inte dras tillbaka till ”det var bättre förr-tiden” då vi kanske minns det som i ett rosa skimmer hur barn lekte ute i trädgårdar, på ängar och i skogar mest hela dagen. Det gjordes barkbåtar, klättrades i träd, byggdes kojor … Det gör ju faktiskt barn idag också men förmodligen läggs inte lika mycket tid på det idag som det gjordes då. Barn av idag har tillgång såväl till utelivet som till den digitala världen. De kan mötas i en lekplats i bostadsområdet precis lika gärna som på en ”lekplats” på Internet där de stämt möte med varandra. Dagens barn får med sig ännu fler dimensioner och kunskaper inom nya områden som vi på vår tid givetvis inte kunde få, men det är kunskaper som de måste ha i dagens samhälle. Det är klart att vi också hade vissa tekniska prylar även på vår tid, prylar som är hopplöst förlegade och inte längre används. Se detta charmiga klipp när några barn försöker lista ut vad ett kassettband är:

IT är här för att stanna och vi kan inte klamra oss fast vid gårdagens teknik. Skolan måste hänga med i utvecklingen! Vi måste förbereda våra elever på den verklighet som väntar dem efter skoltiden. Det är viktigt att eleverna erbjuds en digital miljö av god kvalitet i skolan, vad de gör hemma på Internet har vi ingen kontroll över men vi kan se till att de i skolan får prova på många kreativa och utvecklande sätt att använda sin Internettid på.

image

Framtiden som väntar våra elever vet vi inte så mycket om, men att mycket kommer att kretsa kring IT känns ganska troligt. Micke Gunnarsson, talare och inspiratör, lade ut ett tänkvärt klipp på YouTube i förra veckan om hur vi kan vara positiva ”framtidsförutsättare” för våra barn och elever :

Jag har märkt att när man arbetar aktivt med en klassblogg, som är ett av alla digitala verktyg vi kan använda oss av, så väcks motivationen och glädjen att jobba hos eleverna. Det eleverna producerar läggs inte bara ner i en låda utan blir tillgängligt för många, Det är otroligt många plan som kunskaperna inhämtas på när eleverna blir jobbar med sin blogg. De får en större medvetenhet om vad som kan delas och vad som inte bör delas på bloggen. Det är ett kreativt och lustfyllt sätt att jobba på. Eleverna blir helt plötsligt inte bara konsumenter av Internet utan även producenter.

Tekniken kan dock inte lösa allt, men den kan ge eleverna motivation. Att tekniken inte fixar alla situationer är detta roliga reklamklipp ett bra exempel på:

Det viktiga är att vi hänger med i tiden och gör vårt bästa. Tänk på att negativa tankar skapa hinder, positiva tankar däremot tar bort dem!

Matematiklåtar!

Mina elever gillar att sjunga och jag använder mig ofta av att just sjunga när klassen ska samla ihop sig efter ett arbetspass. I matten har klassen två sånger som de gillar speciellt mycket. Dessa låtar är medryckande och ger eleverna en känsla av att matte är kul och att de är bra, ja till och med bäst, på matte.

Här kan du lyssna på dessa två fantastiska matematiklåtar:

Kraften i att läsa

Läste ett citat av den världskände, och av många även ansedd som den mest intelligenta personen någonsin,  Albert Einstein:

”Om du vill att ditt barn ska bli intelligent så läs för det. Vill du att ditt barn ska bli ännu mer intelligentare – läs ännu mer för det.”

En annan översättning tolkar hans ord likt följande:

Om du vill att dina barn ska bli kloka, läs sagor för dem. Om du vill att de ska bli ännu klokare, läs fler sagor för dem.”

Tänkvärt för både föräldrar och lärare!

image

 

Pussla ihop kunskap

Ett sätt som är uppskattat av mina elever är när de får träna och även visa sina kunskaper med hjälp av olika ”pussel” som jag har gjort inom ett specifikt område. Denna metod går att använda i alla ämnen men jag har främst använt mig av den inom so:n.

Jag tänker här visa på två av mina ”kunskapspussel”. Det första jag vill nämna är det ”pussel” som jag gjorde förra hösten när det var val här i Sverige. Jag gjorde då kort med de åtta riksdagspartiernas namn, partisymbol, partiförkortning, bild på partiledaren samt bild på partiledaren. Sedan fick eleverna ”pussla” ihop de olika korten som hörde ihop med varje parti. Jag använder även dessa kort när eleverna ska gå ut på rast eller gå hem. Varje elev får då se ett av korten och de ska säga vilket parti det kortet hör ihop med.

Jag har även gjort ett kunskapspussel där eleverna bland annat får visa att de kan symboler, betydelsefulla platser, högtider inom kristendom, judendom och islam.

Dessa pussel är perfekta att använda när eleverna får tid över på en lektion. Mina elever sätter sig gärna med något av dessa pussel och på så vis upprätthåller de sina redan inlärda kunskaper.

image

image

image

Här finns pusslen i pdf-filer att skriva ut för den som är intresserad:

Träna på partierna

Pussel på fyra religioner