Kategoriarkiv: Veronie Lejonord

Bloggande i allmänhet och på slöjden i synnerhet!

Syfte och mål

Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.

Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.

Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.

Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.

Och vi lär oss:

  • skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
  • om internet och vad vi får och inte får.
  • om källkritik och om upphovsrätt.
  • om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
  • om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
  • att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
  • att vänta på sin tur och demokratiska processer.
  • att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
  • dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
  • redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.

I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.

Den pedagogiska kopplingen

Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:

• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Läraren ska

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.

Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.

Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.

Tips om hur stänga av stavningskontroll mm på Ipad

Per Martinsson har skapat en film om hur man kan stänga av  automatiska versaler, automatisk korrigering och kontrollera stavning i Ipad. Detta kan vara bra att kunna göra inför Nationella prov eller andra tester där eleverna bör kunna visa att de själva behärskar detta. Det finns också bifogat en PDF med instruktioner kring hur detta görs i Skolstil. Där finns också andra nyttiga tips för just appen Skolstil. Klicka här!

Till matteundervisningen!

Ramlade över denna webbsida av en slump och tycker att den är väl värd att spridas. https://apps.mathlearningcenter.org/number-pieces/ Det finns också en app för Ipad, läs recension på Skolappar.nu.

Det här är en resurs för att visualisera begreppen ental, tiotal och hundratal. Entalsklossar, tiotalsstavar eller hundraplattor dras ut från verktygsfältet i sidan till arbetsytan. Tydligt och enkelt verktyg att använda i matematikundervisningen och framförallt då positionssystemet.

.

Möjligheten att ”visa bild” i Google bildsökning är borta men…

Dagligen under lektionstid i slöjden använder både eleverna och jag Google bildsök, dels för att få inspiration men också för att visualisera snabbt och enkelt. Just det visuella är oerhört viktigt i undervisningen och särskilt när vi har flertalet elever med annat modersmål än svenska.

Tidigare har det varit möjligt att i Googles sökmotor söka efter en bild för att sedan välja ”visa bild” och bilden har snabbt och enkelt visats direkt i Google. Nu har den möjligheten tagits bort på grund av en konflikt kring licenser med en bildbyrå. Såklart handlar det om pengar och vad bildbyrån anser sig förlora på att bilden går att laddas ner utan kostnad. Helt rätt om bilden ska användas enligt upphovsrätt osv men knöligt om du bara vill titta på bilden. Enligt det nya måste du besöka bildens ursprungssida vilket inte alltid länkar direkt till bilden.

Dock finns det en möjlighet att kringgå detta genom att ladda ner ett tillägg för webbläsare, det heter ”View Image” och är tillgängligt för Chrome och Firefox. För att installera detta tillägg i Chrome, gå in på chrome.google.com/webstore. Genom att godkänna att ”View Image” får göra förändringar i  Google kommer funktionen automatiskt tillbaka. När installationen är gjord finns återigen alternativet att visa bilden direkt i webbläsaren genom att  klicka på ”visa originalbilden”.  Det kan också stå ”View image” i vissa fall. Funktionen är dock densamma, ett klick och bilden visas i ett nytt fönster och oftast lite större. För att lägga till tillägget i Firefox, gå in via addons.mozilla.org och välj ”Lägg till i Firefox”. Precis som i Chrome måste du godkänna att tillägget får göra förändringar i  Google. När tillägget är installerat och godkänt så fungerar det likadant som i Chrome.

Viktigt att tänka på är att upphovsrätten är det som gäller för vidare användning av bilden.

 

Artikel om ”lågaffektivt bemötande” i klassrummet

Sociala medier får ofta kritik för det som sprids och hur det används på ett negativt sätt. För mig är det oftast en outsinlig källa till kollegiala diskussioner, kollegialt lärande, spridande av tankar, idéer och kunskap samt aktuell debatt kring skolfrågor av alla  slag. Idag när jag som vanligt scrollade mig genom flödet av grupper i allt från slöjd till IKT upptäckte jag nedanstående artikel. Det pågår en debatt kring det lågaffektiva bemötandet och denna artikel är i mitt tycke värd att spridas utifrån den vinst jag ser att det har.

Läs hela artikeln här!

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.  Text: Åsa Larsson redaktion@skolvarlden.se

 

Maria Dufva

Vem är Maria Dufva? Ja, rent personligen vet jag inte vem hon är. En kvinna i 40-årsåldern (själv sa hon 44 vilket är svårt att se), snygg, trevlig, social men framförallt oerhört intressant och kompetent. Hon är kriminolog och har jobbat med barn som utsatts för brott och då med brott på nätet som specialitet. Hon föreläser numera på heltid ute på skolor för barn, för föräldrar och skolpersonal. och har också skrivit en bok som rör barns säkerhet på nätet ”Mitt barn på nätet”. Idag gästade hon vår skola och träffade våra elever i år 4 – 6 samt hade under kvällen en föreläsning för oss skolpersonal och inbjudna föräldrar. Två timmar av explosiv information om vad nätet kan göra med våra barn om vi inte finns där och bryr oss. Eller som hon upprepade gånger säger: den människan som gömmer sig bakom Internet. För det är ju inte paddan, mobilen, datorn eller Internet som är problemet utan det är just de människor som gömmer sig där bakom, i dunklet, lurar på sitt byte och rovfiskar. Uppger sig för att vara någon annan, hotar, mutar och kanske värst av allt; bryr sig när ingen annan gör det. Maria smattrar fram exemplen och utan att ge smaskiga detaljer får hon oss obehagliga till mods, inse allvaret och förstå det ansvar som vilar på våra axlar. Våga prata med era barn, skapa relation, sätt gränser, var intresserade, bry er om vad barnen gör på Internet. Hennes uppmaningar och pekpinnar är precis vad som behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna ha en chans mot det ”onda” som finns därute. Hon är som en riddare med höjd lans men istället för egen rustning försöker hon rusta oss och våra barn inför mötet med Internet. Hela hennes föreläsning genomsyrar gediget engagemang och kompetens kryddat med humor och personliga anekdoter. Som ett fyrverkeri lämnar hon ingen oberörd och jag är säker på att den låga Maria spred ikväll fick många av oss att gå hem betydligt mer upplysta och beredda att ta det ansvar som krävs. Tack för en fantastisk kväll och för att du orkar stå upp för allas våra barn.

Nyanlända och språket

Föreställ dig att du kommer flyende eller flyttandes till ett annat land, kanske på andra sidan jordklotet. Du har inget med dig förutom dina minnen, ditt språk och i bästa fall – din familj. Allt är väldigt annorlunda, klimatet, kulturen, samhällsstrukturen och framförallt din plats och roll. I värsta fall bär du med dig ett trauma grundat i fruktansvärda upplevelser och har flytt under än värre omständigheter. I bästa fall har du flytt undan i förebyggande syfte och innan det värsta har hunnit hända just dig. Du kommer till ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter är en självklarhet och det finns lagar som skyddar dessa rättigheter. Alla barn har rätt att gå i skolan oavsett vem man är eller varifrån man kommer eller vilket språk man talar. Tänk dig att du är ett barn eller är förälder till ett barn som kommer till denna fantastiska skola i detta demokratiska land. Du väljer denna skola utifrån att du säkert vet att det finns fler elever på den skolan som talar ditt modersmål. Dessutom finns det möjlighet att få modersmålsundervisning och studiehandledning med lärare som också talar samma språk. Språket, det som ger mig en identitet, gör mig oberoende och fri samt är min förutsättning för att lära och förstå. Detta mitt språk som stärker mitt självtroende och gör mig trygg. Allt detta låter och är fantastiskt och jag skulle önska att det fick stanna därvid. Tyvärr är inte allt som det är i den bästa av världar. Vi vänder tillbaka till vår verklighet och verksamhet där vi möter dessa elever som faktiskt varit med om det vi nyss föreställde oss. Tyvärr är det inte självklart att vi tycker att hemspråket är det självklara för elevernas kunskapsutveckling. Det pågår en debatt om modersmålsundervisningens vara eller inte vara. Röster görs sig hörda om att just modersmålsundervisning samt SVA-undervisning är en orsak till de sjunkande skolresultaten. Samma röster menar att det är resurskrävande och borde inte ligga i grundskolans huvuduppdrag. Det finns till och med röster som menar att vi borde förbjuda eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet. Spännande och skrämmande åsikter som överhuvudtaget inte har någon vetenskaplig förankring eller fäste i aktuell forskning. För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till Jim Cummins som är världsledande inom forskning kring flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt professor vid Åbo Akademi i Finland. I sin bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” tar han stöd av både svensk och internationell forskning och visar på att undervisning på modersmålet gynnar språkutvecklingen i andraspråket. Han menar att om eleverna får ämnesundervisning både på sitt modersmål och svenska kommer de ta till sig kunskaper på ett lättare sätt och på så vis nå högre måluppfyllelse.

Jag arbetar på en skola med 60 % elever med annat modersmål. Dagligen möts vi av utmaningar kring språket och det är inte alltid lätt att göra sig förstådd än mindre bli förstådd. Och det är just i utmaningar och brist på verktyg som vi måste luta oss emot aktuell forskning och förstå vilken väg som är den rätta att gå. Vi kan inte ta ifrån våra elever deras språk utan vi måste hitta förutsättningar där vi kan utvecklas och så småningom få ett gemensamt språk att mötas i.

Här är ett exempel på hur vi kan använda elevernas modersmål som resurs. Mustafa har gjort en film på sitt modersmål arabiska om hur man trär symaskinen . Den filmen använder vi sedan när vi får nya elever som behöver lära sig trä symaskin.

 

Läs- och skrivinlärning – Kjell Staffans

Under min tid som klasslärare på lågstadiet hämtade jag ofta och gärna inspiration från Kjell Staffans guldgruva via hans sajt kjellstaffans.fi.

Kjell Staffans har arbetat som speciallärare på skolorna i Vasa, Finland i 35 år och är numera pensionerad. Hans uppdrag har varit att samarbeta med klasslärare och elever och då främst med läs- och skrivinlärning.  På sin sajt har han samlat material som är ämnat för specialpedagoger, speciallärare, klasslärare, studerande och andra intresserade. Allt är fritt att användas (dock inte i kommersiellt syfte) och enkelt utskrivningsbart i pdf-format.

Clipart, Philip Martin http://www.phillipmartin.com/

 

 

Drömmen om…

Dagligen möter jag kollegor som i förtvivlan sliter sitt hår för att de inte kan logga in, de har glömt sitt lösenord (ett av väldigt många att hålla reda på) eller så har lösenordet gått ut. Kan jag så hjälper jag till och kan jag inte så försöker jag förmedla den hjälp som krävs. Vi pratar inte om ett eller två lösenord att hålla reda på, nej det är mängder. Alla till något viktigt, kopplat till bedömningsstöd, frånvarorapportering, digitala läromedel, lärplattform, e-post, intranät, NE, ja listan är lång och lösenorden lika många att hålla reda på. Många av kollegorna har, mycket noggrant, skrivit ner alla dessa inloggningsuppgifter längst bak i sin kalender. Ve och fasa när kalendern är borta! Vi börjar dagen med att ligga in på nätverket på datorn när vi kommer till skolan, vi tänker att vi bör öppna vår e-post så vi loggar in för att läsa den och eftersom vi missat mötet tidigare i veckan passar vi också på att logga in i den gemensamma molntjänsten för att läsa protokollet. När det är dags för lektion tar vi vårt digitala verktyg kopplar det med smartboarden och loggar in på det digitala läkemedlet för att visualisera undervisningen. Kanske pratar vi om vikingar och vad kan inte vara mer lämpligt än att se en film på SLI. Återigen slår vi upp kalendern och gör ytterligare en inloggning. Och så här håller vi på. Inloggningar och lösen dagarna i ända och det är klart att det strular. Vad hjälper det att köpa licenser till nya, fantastiska, pedagogiska och ovärderliga hjälpmedel eller plattformar när vi fortfarande 2017 kämpar med mängder av lösenord och inloggningar. Vi klagar ofta på våra digitala verktyg men oftast är det tillgängligheten, eller rättare sagt bristen på, som är den största frustrationen. Och den blir inte mindre när vi vet att det finns lösningar. I Alingsås har de löst problemet själva genom att konsulter har skapat en miljö med en inloggning som ger tillgång till allt. Tänk er en inloggning på morgonen och där finns allt vi behöver för att läsa e-post, för att anmäla frånvaro, att bedriva undervisning, att dokumentera mm mm. Allt är där och skulle lösenordet strula så är det ett enda och en enda kontakt att ta. Idag finns tjänsten att köpa och den heter Skolfederation. Jag drömmer om den dag då jag med en enda inloggning har allt jag behöver och har tillgång till serverat på skärmen. Tiden som blir över ska jag använda till att driva någon annan viktig utveckling som våra elever behöver.

Vad gör vi?

Vad gör vi med dessa elever som inte passar in i mallen? De här barnen som har svårt att infoga sig i ordning och struktur. Eller rättare sagt i vår ordning och struktur. Vad gör vi med dessa elever som utmanar oss i klassrummet, på raster och på fritids? Vi höjer rösten och pekar med hela handen och det hjälper inte, vi lockar och lirkar utan resultat. Det lågaffektiva bemötandet har ingen effekt och uppgivenheten är nära. Vi pratar om att använda rätt verktyg men verktygslådan känns tömd på alla alternativ. Vi bollplankar, vi stämmer möten, vi ringer hem och vi är frustrerade. Allt vi har av kompetens och erfarenhet ställs på sin spets. Vi är vuxna, professionella pedagoger och vi står oss slätt ibland. Men hur frustrerade, uppgivna eller pressade vi än är i mötet med dessa elever så är det inget emot hur situationen ser ut för eleven själv. Vi kanske har prövat alla verktyg, vi kanske har vänt ut och in på oss själva, bett om hjälp och ändå inte lyckats. Dock är vi vuxna och det är vårt jobb, eleven ska leva med sina misslyckande hela tiden, 24/7. Vi kan säga att vi inte orkar, vi kan säga att vi provat allt, vi kan skrika på hjälp men vi får aldrig ge upp. Alla elever har rätt till att vuxna står kvar och kämpar för och med dem. Vi kanske är den enda vuxne som gör det.