Kategoriarkiv: Veronie Lejonord

Nyanlända och språket

Föreställ dig att du kommer flyende eller flyttandes till ett annat land, kanske på andra sidan jordklotet. Du har inget med dig förutom dina minnen, ditt språk och i bästa fall – din familj. Allt är väldigt annorlunda, klimatet, kulturen, samhällsstrukturen och framförallt din plats och roll. I värsta fall bär du med dig ett trauma grundat i fruktansvärda upplevelser och har flytt under än värre omständigheter. I bästa fall har du flytt undan i förebyggande syfte och innan det värsta har hunnit hända just dig. Du kommer till ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter är en självklarhet och det finns lagar som skyddar dessa rättigheter. Alla barn har rätt att gå i skolan oavsett vem man är eller varifrån man kommer eller vilket språk man talar. Tänk dig att du är ett barn eller är förälder till ett barn som kommer till denna fantastiska skola i detta demokratiska land. Du väljer denna skola utifrån att du säkert vet att det finns fler elever på den skolan som talar ditt modersmål. Dessutom finns det möjlighet att få modersmålsundervisning och studiehandledning med lärare som också talar samma språk. Språket, det som ger mig en identitet, gör mig oberoende och fri samt är min förutsättning för att lära och förstå. Detta mitt språk som stärker mitt självtroende och gör mig trygg. Allt detta låter och är fantastiskt och jag skulle önska att det fick stanna därvid. Tyvärr är inte allt som det är i den bästa av världar. Vi vänder tillbaka till vår verklighet och verksamhet där vi möter dessa elever som faktiskt varit med om det vi nyss föreställde oss. Tyvärr är det inte självklart att vi tycker att hemspråket är det självklara för elevernas kunskapsutveckling. Det pågår en debatt om modersmålsundervisningens vara eller inte vara. Röster görs sig hörda om att just modersmålsundervisning samt SVA-undervisning är en orsak till de sjunkande skolresultaten. Samma röster menar att det är resurskrävande och borde inte ligga i grundskolans huvuduppdrag. Det finns till och med röster som menar att vi borde förbjuda eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet. Spännande och skrämmande åsikter som överhuvudtaget inte har någon vetenskaplig förankring eller fäste i aktuell forskning. För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till Jim Cummins som är världsledande inom forskning kring flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt professor vid Åbo Akademi i Finland. I sin bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” tar han stöd av både svensk och internationell forskning och visar på att undervisning på modersmålet gynnar språkutvecklingen i andraspråket. Han menar att om eleverna får ämnesundervisning både på sitt modersmål och svenska kommer de ta till sig kunskaper på ett lättare sätt och på så vis nå högre måluppfyllelse.

Jag arbetar på en skola med 60 % elever med annat modersmål. Dagligen möts vi av utmaningar kring språket och det är inte alltid lätt att göra sig förstådd än mindre bli förstådd. Och det är just i utmaningar och brist på verktyg som vi måste luta oss emot aktuell forskning och förstå vilken väg som är den rätta att gå. Vi kan inte ta ifrån våra elever deras språk utan vi måste hitta förutsättningar där vi kan utvecklas och så småningom få ett gemensamt språk att mötas i.

Här är ett exempel på hur vi kan använda elevernas modersmål som resurs. Mustafa har gjort en film på sitt modersmål arabiska om hur man trär symaskinen . Den filmen använder vi sedan när vi får nya elever som behöver lära sig trä symaskin.

 

Läs- och skrivinlärning – Kjell Staffans

Under min tid som klasslärare på lågstadiet hämtade jag ofta och gärna inspiration från Kjell Staffans guldgruva via hans sajt kjellstaffans.fi.

Kjell Staffans har arbetat som speciallärare på skolorna i Vasa, Finland i 35 år och är numera pensionerad. Hans uppdrag har varit att samarbeta med klasslärare och elever och då främst med läs- och skrivinlärning.  På sin sajt har han samlat material som är ämnat för specialpedagoger, speciallärare, klasslärare, studerande och andra intresserade. Allt är fritt att användas (dock inte i kommersiellt syfte) och enkelt utskrivningsbart i pdf-format.

Clipart, Philip Martin http://www.phillipmartin.com/

 

 

Drömmen om…

Dagligen möter jag kollegor som i förtvivlan sliter sitt hår för att de inte kan logga in, de har glömt sitt lösenord (ett av väldigt många att hålla reda på) eller så har lösenordet gått ut. Kan jag så hjälper jag till och kan jag inte så försöker jag förmedla den hjälp som krävs. Vi pratar inte om ett eller två lösenord att hålla reda på, nej det är mängder. Alla till något viktigt, kopplat till bedömningsstöd, frånvarorapportering, digitala läromedel, lärplattform, e-post, intranät, NE, ja listan är lång och lösenorden lika många att hålla reda på. Många av kollegorna har, mycket noggrant, skrivit ner alla dessa inloggningsuppgifter längst bak i sin kalender. Ve och fasa när kalendern är borta! Vi börjar dagen med att ligga in på nätverket på datorn när vi kommer till skolan, vi tänker att vi bör öppna vår e-post så vi loggar in för att läsa den och eftersom vi missat mötet tidigare i veckan passar vi också på att logga in i den gemensamma molntjänsten för att läsa protokollet. När det är dags för lektion tar vi vårt digitala verktyg kopplar det med smartboarden och loggar in på det digitala läkemedlet för att visualisera undervisningen. Kanske pratar vi om vikingar och vad kan inte vara mer lämpligt än att se en film på SLI. Återigen slår vi upp kalendern och gör ytterligare en inloggning. Och så här håller vi på. Inloggningar och lösen dagarna i ända och det är klart att det strular. Vad hjälper det att köpa licenser till nya, fantastiska, pedagogiska och ovärderliga hjälpmedel eller plattformar när vi fortfarande 2017 kämpar med mängder av lösenord och inloggningar. Vi klagar ofta på våra digitala verktyg men oftast är det tillgängligheten, eller rättare sagt bristen på, som är den största frustrationen. Och den blir inte mindre när vi vet att det finns lösningar. I Alingsås har de löst problemet själva genom att konsulter har skapat en miljö med en inloggning som ger tillgång till allt. Tänk er en inloggning på morgonen och där finns allt vi behöver för att läsa e-post, för att anmäla frånvaro, att bedriva undervisning, att dokumentera mm mm. Allt är där och skulle lösenordet strula så är det ett enda och en enda kontakt att ta. Idag finns tjänsten att köpa och den heter Skolfederation. Jag drömmer om den dag då jag med en enda inloggning har allt jag behöver och har tillgång till serverat på skärmen. Tiden som blir över ska jag använda till att driva någon annan viktig utveckling som våra elever behöver.

Vad gör vi?

Vad gör vi med dessa elever som inte passar in i mallen? De här barnen som har svårt att infoga sig i ordning och struktur. Eller rättare sagt i vår ordning och struktur. Vad gör vi med dessa elever som utmanar oss i klassrummet, på raster och på fritids? Vi höjer rösten och pekar med hela handen och det hjälper inte, vi lockar och lirkar utan resultat. Det lågaffektiva bemötandet har ingen effekt och uppgivenheten är nära. Vi pratar om att använda rätt verktyg men verktygslådan känns tömd på alla alternativ. Vi bollplankar, vi stämmer möten, vi ringer hem och vi är frustrerade. Allt vi har av kompetens och erfarenhet ställs på sin spets. Vi är vuxna, professionella pedagoger och vi står oss slätt ibland. Men hur frustrerade, uppgivna eller pressade vi än är i mötet med dessa elever så är det inget emot hur situationen ser ut för eleven själv. Vi kanske har prövat alla verktyg, vi kanske har vänt ut och in på oss själva, bett om hjälp och ändå inte lyckats. Dock är vi vuxna och det är vårt jobb, eleven ska leva med sina misslyckande hela tiden, 24/7. Vi kan säga att vi inte orkar, vi kan säga att vi provat allt, vi kan skrika på hjälp men vi får aldrig ge upp. Alla elever har rätt till att vuxna står kvar och kämpar för och med dem. Vi kanske är den enda vuxne som gör det.

KReatIVITet <3 IKT

SETT 2017 och en föreläsning av en slöjdlärare, självklart var det ett givet val för mig. Dessutom antydde rubriken att det skulle finnas inslag av IKT och vad kan passa bättre för en IKT-nördig syfröken? Föreläsningen inleddes med frågan: ”Vad är kreativitet och vad får den för plats i skolan idag?” Elisabet Jagell menar att det finns en risk att kreativiteten har fått ge vika för stoffträngsel och katederundervisning. Tiden räcker inte till och PISA-undersökningen mäter inte kreativitet. Dessutom fylls det på med krav om stärkt digital kompetens för eleverna i Lgr11. Samtidigt pekar hon på omslaget av densamma och menar att det visar på att alla delar, alla sinnen, alla förmågor är viktiga. Här ryms boken, bilden, konsten, det fysiska äpplet, det skrivna ordet och det digitala i en och samma bild. Intressant reflektion, tycker jag och kan bara hålla med. Vi lär med alla sinnen och kanske viktigast av allt, vi lär olika.  För övrigt kan vi återfinna ordet ”kreativitet” 11 gånger i Lgr11 och då i den exakta formen, vilket inte är det enda ord som kan förknippas med det kreativa såklart. (Bara lite kuriosa info)

Det handlar inte om att det ena utesluter det andra, eller att vi måste välja utan det handlar om en kombo av ämnen och arbetssätt. Samma sak när det kommer till IKT och kreativitet. Det handlar inte om kreativitet vs IKT utan kREAtivITET <3 IKT vilket tilltalar mig eftersom det är så jag jobbar. Bekräftelse av andra kloka behövs! Jagell pratar om det taktila skapandet men också om det digitala skapandet och hon menar att kreativitet, handkraft och det digitala går hand i hand och möjliggör för varandra. Det digitala synliggör (läs blogg), ger inspiration till andra och är ypperligt för dokumentation. Visst ska vi värna om det kreativa men visst kan det göras med hjälp av det digitala.

Fick tips om en film som visar vad som händer om vi har händer som inte får ”hantverka” och det är klart att utan det digitala skulle jag inte kunna dela med mig av den här.

KreATIviTet <3 IKT = SaNt

 

Bloggtips!

Jag har haft den stora äran att få vara med och starta upp en av våra förskolechefer i hennes bloggande. Tanken har vuxit fram under en tid och äntligen är hon igång, Helena Finnman med bloggen helenaforskolechef.se. Här blandas inlägg kring aktuell forskning och styrdokument utifrån den verksamhet hon arbetar med samt handfasta tips och glada tillrop. Jag kan varmt rekommendera hennes blogg dels på grund av att det ger insyn i det viktiga arbete som görs inom barnomsorgen men också för att Helena sprider sådan glädje och stämning kring sig. Det finns ett glitter av optimism kring henne, blandat med en järnhård vilja att allt vi gör ska vara ur perspektivet att det gagnar våra barn.  Det kommer med all säkerhet att återspeglas i bloggen., det är jag övertygad om.

Följ Helena på hennes blogg här!

helenaforskolechef.se

Samordnare – en nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Skolverket har fått i uppdrag av Regeringen att genomföra insatser,under åren 2016-2019, i avsikt att stärka huvudmännens arbete kring nyanlända elever för att kunna erbjuda likvärdig utbildning med hög kvalitet. Från våren 2016 erbjuds alla huvudmän
i ­Sverige möjligheten att utse en samordnare och Skolverket finansierar delar av samordnarens tjänst
. Från och med 1 januari 2017 och framåt är det jag, Veronie Lejonord, som innehar den rollen och i mitt arbete ska jag stödja huvudmannen i det lokala arbetet för nyanlända elever och uppdraget innebär att:

• genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan

• vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande

• fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet

I Hallsbergs kommun har vi startat med att sammanställa en nulägesbeskrivning som tillsammans med övriga kommuners ska ligga till grund för den behovsanalys som Skolverket ska ta fram. Här har rektorer och personal en viktig roll i att kartlägga hur det ser ut på de olika skolorna i Hallsbergs kommun.  Så småningom kommer detta att leda fram till de kompetensutvecklingsinsatser som kommer att genomföras nationellt i Skolverkets regi.

Det är ett intressant arbete och det ligger en utmaning i att  det kan se så olika ut på skolorna, i en förhållandevis liten kommun som Hallsberg.  Det ska bli spännande att sammanställa alla de svar som kommer från de olika skolorna och se hur långt vi kan komma bara genom att lära av varandras svagheter och styrkor.

I Skolverkets folder finns mer att läsa kring uppdraget. Klicka här!

 

Gustav Fridolin på besök!

Onsdag 15 mars besökte utbildningsminister Gustav Fridolin vår skola, Stocksätterskolan i Hallsberg. Han visades runt på skolan och fick se våra nyrenoverade lokaler, vara med på en lektion när år 5 programmerade och fick träffa skolans elevråd där han svarade på väl förberedda frågor och själv fick möjlighet att ställa frågor till eleverna.

 

Se elevrådets egna film från besöket!

Här  ”Obegripligt men sant! ” finns mina egna reflektioner kring besöket.

Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument

Torsdag den 9 mars 2017 beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan. Syftet är att stärka elevernas digitala kompetens.

Ändringarna avser:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen väljer att börja tillämpningen av ändringarna inom tidsramen ett år från och med den 1 juli 2017.

Ladda ner mer info nedan:

Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

slöjd-ikt

Förskoleklassen

Källkritik

I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan Bildresultat
och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta.

”Källkritik är en kritisk granskning av källmaterial och en bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att bedöma vilka uppgifter från en uppgiftslämnare som är trovärdiga.”

Källkritik – Wikipedia 

Idag handlar det inte längre om att försöka hitta information, för vi Bildresultatöversköljs av den varje dag, i mobilen, via paddan, datorn, tidningen, radion eller tv:n. Nej, idag är den stora utmaningen att försöka hitta information och fakta som är korrekt och tillförlitlig. När vi ställs inför frågor och funderingar så behöver vi inte leta i bokhyllans uppslagsverk eller ringa till någon som kanske vet. Nej, i dag plockar vi fram svar bara genom några knapptryckningar, via en sökmotor, på något digitalt verktyg vi har att tillgå. Mestadels är det mobilen som rymmer hela världen i vår ficka. Det är dock ett urskiljningslöst flöde som nästan dränker oss och vi kan endast lita till vårt eget kritiskt granskande för hur sant det vi möter faktiskt är. Hur kan vi då bli medvetna och förstå hur vi ska sålla och sovra? Källkritik är svaret på min fråga och också svaret på hur vi ska lära andra att bli medvetna, kritiskt granskande internetanvändare. Det handlar om att det vi ser, hör och läser på internet har ett syfte och en avsändare. Vi måste ställa oss frågan: ”Vem har skapat denna sajt, vem är producenten och varför?” Det är inte alltid så tydligt och det är möjligt för nästan vem som helst att skapa sajter och publicera innehåll, utan krav på korrekt information eller fakta och ingen ansvarig att ställa till svars. Ansvaret vilar på konsumenten själv att bedöma trovärdigheten i en sajts innehåll. Genom att bland annat använda sig av flera av varandra oberoende källor är möjligheten större att finna korrekt och trovärdig information.

Ett av de verktyg jag använder mig av för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik är bloggen. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.

Det finns en hel del bra material att tillgå om källkritik på nätet, här nedan återfinns ett urval som jag kan rekommendera efter att ha kritiskt granskat dem.

EN NY GUIDE OM KÄLLKRITIK PÅ INTERNET

”Öva upp ditt källkritiska tänkande – lär känna källorna du delar och låt ingen lura dig! En kritisk hållning till innehållet på internet borde vara en del av allas digitala vardag, och det finns goda möjligheter att kolla upp saker vi nätet.” skriver IIS.

Kolla källan! Skolverket

Kolla källan! Lektionsresurser, Skolverket

Kan också varmt rekommendera senaste numret av ”Lärarnas” som har källkritik som tema.