Kategoriarkiv: Lena Hjärtsjö Larsson

Ledarskap i klassrummet

I klassrummet skapar jag trygghet och förutsägbarhet för eleverna genom tydliga ramar och känd struktur. Samtidigt behöver jag vara öppen och ge utrymme för elevernas egna initiativ. Undervisningen ska utgå från elevernas tidigare erfarenheter så att de kan bygga vidare på den grund av kunskap som de redan har. Undervisningen ska bygga på elevernas nyfikenhet och intresse, men den ska också stimulera och utmana dem till att upptäcka nytt. En viktig uppgift för mig som lärare är att få eleverna att förstå att ansträngning lönar sig. Det handlar om att skapa ett tillåtande klassrums-klimat där eleverna med liv och lust ger sig i kast med att öva och pröva, där misstag inte är skrämmande, utan en viktig och välkommen del i lärandeprocessen.

För mig är begreppet scaffolding centralt. Utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen behöver jag bygga upp stödstrukturer med vars hjälp eleverna idag klarar det som de efter ett tag kan behärska på egen hand. Det här hör samman med hur jag som lärare fungerar som modell eller förebild i lärandet.

Tydlighet kring lärandets mål och innehåll

Lundahls fem strategier kring bedömning för lärande har givit mig en sådan stödstruktur som lärare. Jag behöver tydliggöra och konkretisera  målen så att eleverna förstår vad de innebär och hur de ska göra för att nå dem. Om eleverna delar skolans intentioner och skolans kriterier för framgång blir lärandet större. Jag behöver skapa synliga tecken på lärande och ge feedback som för lärandet framåt. Dessutom behöver jag få eleverna att vara aktiva som resurser för varandra och få dem att i allt högre grad äga sitt eget lärande.

Rent konkret betyder det att kursplanemålen behöver brytas ner i kortare delmål, att de kontinuerligt finns med och återknyts till i den dagliga undervisningen, att jag benämner och visar på de framsteg som eleverna gör, att jag organiserar aktiviteter där eleverna får reflektera över sitt eget lärande och sin egen insats för att lära. Här ser jag självvärdering med hjälp av bedömningsmatriser med kvalitetskriterier som ett bra verktyg för att utveckla den önskade metakognitionen kring det egna lärandet. Nya Språket lyfter är också ett bra exempel på detta. Kamratbedömning med hjälp av metoden två stjärnor och en önskan är en annan sak som jag av erfarenhet vet brukar leda till positiv eftertanke och god utveckling av lärandet.

14250957445_f2a0875a6d_z
www.flickr.com/photos/grassrootsgroundswell/14250957445/in/photolist

 

Lärande sker i samspel – Motivationens betydelse

Eftersom dialog och samspel är oerhört centrala delar i lärandet måste jag organisera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att lära av varandra. Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet” är en guldgruva att gräva ur när det gäller att utveckla former för att få elevernas röster att leda lärandet vidare. Ytterligare en viktig faktor är elevens egen motivation och attityd till att lära. Undervisningen ska stimulera eleverna till fortsatt lärande och då måste den på något vis beröra dem och vara viktig för dem. I Banduras social-kognitiva teori, talar han om att lärandet har ett funktionellt värde för eleverna när de känner att de har nytta av att lära sig nya saker. Mitt möte med Banduras motivations-teorier har betytt mycket för min förståelse och mitt förhållningssätt i arbetet. Som lärare behöver jag stärka elevernas självtilltro och hjälpa dem att utveckla strategier för självreglering. Att få eleven att få syn på sin egen kunskapsutveckling är en del i att stärka den inre motivationen till att arbeta vidare. Jag måste också beakta den betydelse kamratpåverkan har och agera för att den ska verka i positiv riktning för lärandet.

Att bygga goda relationer

För mig utgör förtroendefulla relationer en viktig grund för en god lärandemiljö. Först handlar det om relationerna mellan lärare och elev samt relationerna mellan eleverna. Som lärare har jag ansvar för att leda och styra de processer som pågår i elevgruppen. Jag behöver möta och se var och en personligt. Genom mitt agerande medverkar jag till att bygga upp en känsla av tilltro och tillit i gruppen.

child-316511_1280

Som tur är står jag inte ensam i detta uppdrag. Det är något som alla i arbetslaget hjälps åt med. Även mina relationer till kollegor och skolledning är alltså viktiga. Vi behöver ha pratat ihop oss och ha utvecklat ett samstämmigt förhållningssätt samt en gemensam värdegrund. Vi behöver vara klara över vårt uppdrag och ha tydliga mål för vad vi ska uppnå. Det krävs ett gemensamt engagemang inom arbetslaget och en ständig strävan efter att vidareutveckla och  förbättra verksamheten.

Att arbeta på en god relation och ömsesidig dialog med vårdnadshavare är också betydelsefullt. Jag behöver vara både inlyssnande till det de har att berätta om sitt barn och tydlig med vad och varför vi gör det vi gör i skolan. Jag behöver kommunicera vad jag ser att eleven kan och vad som är nästa steg på ett sätt så att föräldrarna kan fungera som sitt barns supporter på ett bra sätt.