Uppskattade små stunder

Det händer dagligen. Små stunder av lektionen som blir liksom över. Arbetet är gjort, men det är inte dags att avsluta än. Vad ska eleverna göra? Det finns många roliga och lärorika saker som eleverna kan ägna sig åt. Jag tänkte bjuda på ett enkelt litet tips.

Som barn gjorde jag,  liksom många andra, loppor. Lopporna var vikta papper som målades med olika färger på den ena sidan och det skrevs något roligt på den andra sidan. Ofta skrev jag och mina kompisimagear killnamn och ibland små uppmaningar på loppans insida. Lopporna kunde sedan bringa mycket fniss och skratt. Det väcker barndomsminnen då jag ser barn, som liksom jag själv en gång gjorde, leka med sina egenhändigt ihopvikta loppor.

Det är just dessa loppor som som jag vill tipsa om. Dessa kan fylla ut de små stunder då eleverna inte riktigt vet vad de ska göra. Sysslolösa elever kan vika loppor, måla och skriva i dem (inte killnamn denna gång). De kan skriva saker som det jobbas med i klassen och som det kan vara bra att öva på. Sedan sparas lopporna i en låda i klassrummet dit eleverna kan gå och hämta en loppa för att träna på någonting själv eller tillsammans med en kompis när tillfälle ges. Detta är mycket uppskattat och ett lustfyllt sätt att ta åt sig kunskap på.

Jag har använt mina loppor till att träna matematik, men givetvis fungerar de i alla ämnen.

Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

Skolverket har gett ut kunskapsöversikten Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, där de har samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år.

De skriver att översikten är tänkt att ge en riktning och inspirera till ett forskningsbaserat arbetssätt utifrån bland andra Magnus Levinsson, John Hattie, Helen Temperley och Dylan William.

I kunskapsöversikten kan du läsa om:

  • Den kritiskt reflekterande läraren
  • Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad är det?
  • Lärarledd undervisning
  • Verktyg i en lärarledd undervisning
  • Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
  • Formativ bedömning
  • Inkluderande arbetssätt
  • Pedagogiskt ledarskap
  • Huvudmannen och rektor skapar förutsättningar för skolans arbete

För att skolan ska kunna göra skillnad för alla barn och elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärare och rektorer kunna lägga ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med denna specifika grupp elever. I det lärandet möts det allmänna principiella och det specifikt praktiska.” (s 15)

Programmering!

IKT i klassrummet är här för att stanna! Stanna och utvecklas. Det är oändligt föränderligt och det finns inte en chans att vi kan luta oss tillbaka och säga att nu är det klart. Färdigt lär det aldrig bli och färdiglärda blir vi aldrig heller.  Det är just det som lockar mig, utmaningen, utvecklingen och det föränderliga. Hela tiden finns det något att utveckla och lära. Lära mig själv för att framförallt lära elever och andra som vill och behöver. Något som lockar mig just nu är programmering. För flera år sedan när jag läste C++, programmeringsspråk, tyckte jag att det var nördigt och inget som passade mig, men vem kan inte ändra sig. Nu finns det fantastiska program att programmera i och kodspråk kan man lämna över till någon annan. I det senaste numret av Lärarnas tidning finns det en 2015-03-21 20.46.21hel artikel om programmering i skolan. Många länder har det redan på schemat och visst finns det underlag för det i Lgr 11. Jag har kastat mig ut i det okända och provat på att plocka in lite programmering i klassrummet. Det är mycket små, prövande steg jag tar med mina elever, men ack så kul och spännande. Webbstjärnans webbkurser ger en grund att utgå från och sedan är det viljan och lusten som får göra resten. Programmet jag använder heter Scratch men det finns fler alternativ. Frågan är varför programmering? Svaret finns nog att hämta i våra elevers framtida yrkesval.

”Bloggfredag”

På fredagar samlas vi kring vad vi kallar “bloggfredag”. Här läggs fokus på vad vi lärt oss och vad vi jobbar med. Hela tiden kommer eleverna på nya idéer om vad vi kan skriva och de vill gärna använbloggfredagda bloggen för att visa andra att de lärt sig något nytt. Vi använder bloggen för att befästa nya kunskaper och få sätta ord på vårt lärande. Den utvecklar viljan men framförallt lusten att skriva men den ger också en möjlighet till reflektioner och utvärdering av allt annat vi lär oss. Den är ett unikt verktyg för våra föräldrar samt andra intresserade att få ta del av det vi gör och det vi lär. Dessutom finns här info och möjlighet att kommentera och aktivt delta om så önskas.

Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande. De fotograferar, skriver, filmar och vloggar men framförallt är det deras idéer på vad för något i vårt skolarbete som ska presenteras på bloggen. Vi kopplar det till målen och vårt lärande och får på så vis en naturlig koppling mellan bloggande och måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter “fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.

 

Tydlighet kring lärandets mål och innehåll

Lundahls fem strategier kring bedömning för lärande har givit mig en sådan stödstruktur som lärare. Jag behöver tydliggöra och konkretisera  målen så att eleverna förstår vad de innebär och hur de ska göra för att nå dem. Om eleverna delar skolans intentioner och skolans kriterier för framgång blir lärandet större. Jag behöver skapa synliga tecken på lärande och ge feedback som för lärandet framåt. Dessutom behöver jag få eleverna att vara aktiva som resurser för varandra och få dem att i allt högre grad äga sitt eget lärande.

Rent konkret betyder det att kursplanemålen behöver brytas ner i kortare delmål, att de kontinuerligt finns med och återknyts till i den dagliga undervisningen, att jag benämner och visar på de framsteg som eleverna gör, att jag organiserar aktiviteter där eleverna får reflektera över sitt eget lärande och sin egen insats för att lära. Här ser jag självvärdering med hjälp av bedömningsmatriser med kvalitetskriterier som ett bra verktyg för att utveckla den önskade metakognitionen kring det egna lärandet. Nya Språket lyfter är också ett bra exempel på detta. Kamratbedömning med hjälp av metoden två stjärnor och en önskan är en annan sak som jag av erfarenhet vet brukar leda till positiv eftertanke och god utveckling av lärandet.

14250957445_f2a0875a6d_z
www.flickr.com/photos/grassrootsgroundswell/14250957445/in/photolist

 

Lär av misstagen

Alla gör vi misstag ibland, både vuxna och barn. Det gäller att lära sig av misstagen och inte låta sig hindras av rädsla för att begå dem.  I skolans värld finns det många elever som tycker att det viktigaste är att få rätt i allt det man gör. Men det viktigaste är väl ändå att man vågar anta nya utmaningar och vågar misslyckas ibland för att på så vis kunna lära sig av dem? Detta kan gälla både när vi tar till oss nya kunskaper i olika skolämnen men också i det sociala samspelet, i relation till andra.

Jag vill avsluta detta inlägg med att dela med mig av ett tänkvärt citat.

Vi kan göra fel

– men vi är aldrig fel.

Gör vi något dumt

behöver vi be om ursäkt

för det vi gjort

– men aldrig om ursäkt

för vem vi är.

Tomas Gunnarsson

sorry

Elevrespons och kamratbedömning utifrån måluppfyllelse.

Jag har arbetat mycket med att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över sina lösningar i matematiken. Ett sätt som jag har använt och som har tagits emot väl av eleverna är att man jobbar med problemlösning omkring en gemensam frågeställning. Jag brukar först låta eleverna arbeta enskilt några minuter för att komma igång. Därefter sätter de sig parvis och resonerar om sina lösningar. De ska sedan arbeta fram en lösning tillsammans som de ska berätta om för klassen. Vi dokumenterar alla lösningar genom att fotografera gruppernas lösningar med kameran som finns i en Ipad. Därefter får alla berätta om och redogöra för hur de har resonerat, samtidigt som vi tittar på lösningen på en Smartboard. När grupperna har visat sin lösning, kan kamraterna få ge positiv respons men även komma med något förslag på hur lösningen skulle kunna förtydligas eller förbättras. På så sätt blir eleverna mer medvetna om vad som är viktigt ha med för att nå en högre måluppfyllelse. Det är även ett bra sätt att få igång en dialog och ett resonemang kring matematik där även olika strategier kan belysas. Vi lyfter goda kvaliteter på ett naturligt sätt och belyser goda strategier vid problemlösning där eleverna själva är delaktiga.

Länkar

Här är några engelska korta filmer som jag tycker om:

 

I temat rymden:

 

 

 

Kollegialt lärande!

En ovanlig onsdag eftermiddag på jobbet! Ovanlig såtillvida att  eleverna i mitt klassrum är vuxna och de har bett om att få komma till mig. Innehållet handlar om bloggande i klassrummet och bygger på Webbstjärnans material. Jag ser det som en ynnest att få dela med mig av det jag kan, kring något som jag brinner för. Det är spännande att få möta andra lärare i den här situationen. Jag står inför kompetenta och vetgiriga kollegor som själva är inspirerande i sitt yrkesutövande. De är fulla av nyfikenhet och  frågor  och jag gör mitt yttersta för att besvara och sprida min egen motivation. Ibland halkar samtalet in på annat och det blir ett pedagogiskt utbyte för oss alla. Sådana här tillfällen tenderar att få lite av korvstoppning över sig så vi beslutar att försöka få till en fortsättning. Det känns gott att de vill ha mer och när jag några dagar senare ser resultatet, av vår eftermiddag, på deras skolblogg får jag en ordentlig kick. Tänk att jag får förmånen att vara med i denna process, tillsammans med härliga och otroligt inspirerande kollegor. Det kollegiala lärandet har drabbat mig och det är jag så tacksam för.

Fredriksbergs Skola – Lågstadiets klassblogg

Dagens datum

image

Alla har vi våra rutiner för hur vi startar skoldagen i våra klasser innan arbetet drar igång. Jag tror att de flesta i denna startsamling läser dagens datum och i samband med detta kan man på ett naturligt sätt få in lite extra mattetänk. Ordningstalen får man ju gratis när almanackan läses, men vi kan få in mer matte än så om vi vill.

Här är några idéer på vad man kan tala om när datumet läses upp:

* Vilken siffra står först/sist?

* Är datumet udda eller jämnt?

* Vad är siffrorna i talet värda?

* Vad är hälften/ dubbelt så mycket som dagens datum?

* Vad blir summan, differensen eller produkten av siffrorna?

* Hur skulle man kunna lägga talet med pengar?

* Hur kan man lägga talet med tärningar?

* Svaret är dagens datum. Hur skulle frågan kunna vara?