Läsmysteriet

Om du jobbar med de olika lässtrategierna i din klass vill jag tipsa dig om Ur Skolas tv-serie Läsmysteriet. Det finns åtta delar av Läsmysteriet och varje del är en kvart långt. Programmet vänder sig mot  elever i årskurs 4-6, men jag tycker absolut att man kan jobba med detta även i en trea. Det finns en handledning att skriva ut med lektionstips för hur man kan jobba med denna tv-serie och bilder på de olika personerna som dyker upp i handlingen. I handledningen finns det utförligt skrivet hur du kan jobba med Läsmysteriet till de två första avsnitten och sedan kan du fortsätta att göra likadant till de övriga. Konceptet går ut på att man tittar en bit på filmen, pausar, diskuterar, tittar vidare, pausar igen, diskuterar osv.

Programmet är uppbyggt som en tävling där tre barn per avsnitt försöker att lösa ett mysterium som har skett på ett slott med hjälp av att klara två utmaningar i slottets källare. För att klara detta tar de hjälp av de olika lässtrategierna.

Mina elever älskar detta program och vi har haft många fantastiska diskussioner om vem den skyldige kan vara och varför de misstänker just denne person. Det är lika trevligt varje gång!  Mitt tips är därför att du kryddar dina svensklektioner med Läsmysteriet, om du inte redan gör det! Gå in på ur.se och sök dig fram till dessa guldkorn!

Fokusera på styrkor!

Det är lätt att fokusera på svagheter, både sina egna och andras, när fokus givetvis istället skulle ligga på våra styrkor. Den väl inpräntade jantelagen i oss säger till oss att vi inte ska tro att vi är något. Men alla människor har många fantastiska styrkor som inte bör tryckas ned utan lyftas upp. Genom att bejaka de styrkor som vi ser hos andra kan vi ge våra medmänniskor modet att våga växa vidare. Vi kan få andra att blomma ut om vi vattnar dem med bekräftelse för allt det goda vi ser hos dem.

Vi som har den stora förmånen att jobba i skolans värld vet ju hur vi sliter för att våra älskade elever åtminstone ska nå upp till godkänt i alla skolämnen och då är det lätt att vi till största del fokuserar på det som brister hos våra elever. Det är inte konstigt att vi gör så då det ju är vårt uppdrag att se till att alla våra elever når upp till de kunskapskrav som finns. Men kanske skulle fokuset istället ligga på styrkorna?

I idrottens värld är det en självklarhet att se till varje idrottsutövares styrka. Det är helt givet att varje person ska vara på den position där de presterar bäst, en bra fotbollsmålvakt placeras t ex inte ut som forward i sitt lag utan ställs i målet. Likaså har man inom psykiatrin gått från att man förr har varit helt sjukdomsfixerad till att man nu ser på det friska hos patienten och att man bygger på det.

Om en elev bara får jobba med det som är dennes svaghet är det väldigt lätt att eleven tappar energin, motivationen och intresset. Det kan vara att ödsla en massa onödig energi på saker som ändå inte ger så stora resultat. Låt eleverna lägga sin största energi på det som de är bra på. Kanske kan eleven stärka det som den är svag i genom att jobba med sin starka sida?

Det finns forskning som visar på att den som utvecklar sina styrkor mår bättre. Vi blir lyckligare människor om vi använder oss av våra styrkor istället för våra svagheter.

Här kan ni höra en förälders tankar om samma ämne:

Om vi fokuserar på styrkorna kan vi få ett mer avspänt förhållande till misslyckanden, misslyckandet kan ses som vägen till ny kunskap. Det finns forskning som visar att elever som har ett växande tankesätt, d v s att de ser misslyckanden som ett redskap till att kunna ta till sig ny kunskap, når längre i sin kunskapsutveckling än de elever som har ett låst tankesätt och är rädda för misslyckanden.

Mitt råd är att vi i skolan ska rikta strålkastarna på det som är elevernas styrka och på det viset ge dem kraften och självkänslan att genom sin styrka även ska orka jobba med de områden där de får kämpa mer. Om de får inställningen att ”Misslyckanden är en naturlig del av att lära sig nya saker,” likt eleverna i filmen ovan har de goda förutsättningar att nå långt i sin kunskapsutveckling. Ingen kan kunna allt men alla har områden där vi kan glänsa om vi bara vågar avsäga oss jantelagen och se på oss själv ur ett annat perspektiv.

Skolresurs – Matteva

Ibland kan det vara ok att gå över ån efter vatten eller i alla fall snegla lite över axeln och då tänker jag  på våra goda grannar i öst. Det finns en hel del att hämta av idéer och tips bland deras fria webbresurser. Skolresurs är ett exempel och här finns säkert en hel del att grotta ner sig eftersom det finns samlat länkar till alla möjliga andra resurser, även svenska sajter. Det som jag fastnat för är dock sidan där man på en Smartboard på ett mycket illustrativt sätt kan visa och förklara begreppet ”symmetri”. Det funkar även på PC men tyvärr inte på Ipads eftersom det kräver Adobe Flash Player.  Klicka här och skapa fantastiska symmetri-konstverk tillsammans med era elever. Vill också passa på att tipsa om sajtens ”mattesida”. Här finns en hel del matnyttigt att använda, min favorit är ”bråk-sidan”

 

 

Skolbesök i London

En dag för oss deltagare på BETT-resan var avsedd för besök på engelska skolor. Det såg jag fram emot väldigt mycket. Jag är ju engelska-lärare och kände att det kunde ge mig väldigt mycket som lärare men också ge mina elever ökad kunskap om skolor i andra länder. Vi gick in och tittade på hemsidorna från båda skolorna för att få reda på mer:

http://www.bohunt.hants.sch.uk/

http://www.boweslearningalliance.org/chesterfield

Några spännande skillnader som eleverna upptäckte var att på de här skolorna får man betala för skolmaten! Varför då ? Vad äter de undrar mina elever? De engelska eleverna har också skoluniform. Det väcker ännu mer frågor. Hur känns det att ha samma kläder som alla andra? Har de uniform på idrotten också? Finns de skolsköterska? Hur gör man efter sommarlovet när kläderna blivit för små? När börjar och slutar de? Får man ha godis i skolan? Hur gör de med mobilerna?

Det blev till slut drygt 30 frågor från mina 2:a och 3:e klassare. Jag kände att jag var tvungen att göra något med alla dessa frågor och funderingar. Vissa kunde jag nog svara på när jag kom tillbaka från London. Men en del kände jag att mina elever förtjänade ärliga svar på direkt från de engelska eleverna. Dessutom kunde det också ge något för mina elevers kunskapsutveckling. De ställde frågorna på engelska och fick svaren på riktig brittisk dialekt!

Här är de 12 frågor jag hade med mig till Bowes primary school som eleverna ställde:

Det var riktigt intressanta besök, på båda skolorna. Vi fick en inblick i hur de arbetar och hur skolvardagen såg ut. Men det visade sig att det inte var lika enkelt som jag hoppades på att få möjlighet att visa filmen och få svar. Rektorn tyckte att det var skillnad att ställa frågor i klassrummen när vi gick runt och att ställa dem direkt till elever och få det på film. Även om det var enkla frågor. Filma i klassrummen fick vi men inte som jag hade önskat. Det krävde tillstånd från vårdnadshavare som rektorn inte tänkte skaffa när vi var där.

När jag kom tillbaka möttes jag av flera av mina elever som ville veta hur det gick och ville veta om jag träffade några engelska studenter. De blev lite besvikna när jag fick säga som det var. Jag har dock inte gett upp än (det vet mina elever också!) utan har mailat rektorn om en annan lösning där vi skickar filmen till skolan och eleverna gör en egen film med sina svar. Har dock inte fått svar än men jag ger mig inte. Förhoppningsvis har vi fått en kontakt och kanske kan vi Skypa med varandras skolor?? Fortsättning följer…..

Den här filmen från våra besök gav ändå vissa svar på mina elevers frågor….

 

 

BETT 2017

Jag och Catharina (rektor på Stocksätterskolan) besökte BETT-mässan i London i slutet av januari, tillsammans med 30 andra deltagare från Hallsbergs kommun. Vi var en stor delegation i jämförelse med andra kommuner i Sverige. Känns väldigt inspirerande att kommunen satsar på IT och vill att lärarna ska hänga med i utvecklingen!

Mässan hade ett stort utbud av 3D-skrivare och olika programmeringsverktyg. Se filmen!