Slöjdlärare

Vi vet att slöjdlärare inte växer på trän men i veckan har jag haft äran att träffa flera. Inte bara slöjdlärare utan goda,  engagerade och kunniga sådana.  Träffen kom till utifrån ett uppdämt behov av att få prata om en slöjdlärares arbetssituation men också med tanken att få till en likvärdighet i slöjden för eleverna i Hallsbergs kommuns skolor. Likvärdig bedömning och ett samprat kring kunskapskraven. Att behovet är stort märks väl och det finns mycket som ska ventileras på ett par timmar. Så här i lindan av vårt samarbete är det många frågor som hänger i luften. Många handlar om hur olika förutsättningarna är ute på de olika skolorna. Kanske är vi inte särskilt förvånade över hur olika det faktiskt ser ut, lokalmässigt och ekonomiskt men också synen på ämnet slöjd. Gemensamt är dock för oss alla att vi trots så olika förutsättningar verkligen vill ge eleverna en så likvärdig slöjd som möjligt. Vi sitter runt ett bord, en samling oerhört kompetenta, nästan fridlysta slöjdlärare och lågan av engagemang riktigt gnistrar. Stolarna vi sitter på kan lugnt symbolisera våra olika förutsättningar. Några sitter på gamla utrangerade pinnstolar, någon annan på en stol från det att skolan var ny. sådär en 30 år sedan och ytterligare någon annan sitter bekvämt på en, i jämförelse,  lyxig skrivbordsstol. Men som sagt vi är i lindan och ett av målen kan ju få vara att vi alla får sitta på bekväma och funktionella stolar. Stolar som ger de bästa förutsättningarna för att nå högsta möjliga mål – för elevernas skull

header.

Att vara på konferens…

Har ni sett ett däck som det håller på att bli punka på? Ni vet när det liksom blir som en bula på utsidan av däcket? Så var det verkligen i onsdags kväll, huvudet var fullt så det buktade ut på flera ställen. Och på insidan var det som ett virrvarr av trådar som det brukar kunna se ut när man haft öronpluggarna med tillhörande sladd nerpulade i fickan ett tag.  Jobbigt? Ja, lite, men bara tills all input jag fått (överskottet av luften i däcket) blivit uppsorterad och inlagd i den Stora Planen.

När jag äntligen fick träffa mina underbara ungar i skolan på torsdagen så började vi direkt att prata om de grejer som James Nottingham *min idol* 🙂 delat med sig av under den tvådagars konferens som jag hade den stora lyckan att få vara med på. Jag och barnen pratade om att när man börjar med något nytt så känns det ibland lite läskigt, man vet inte hur man gör, men när man försöker och försöker igen så lär man sig. Och när man väl har lärt sig så vill man gå vidare, man vill inte fortsätta träna på det man redan kan. De pratade om hur det var när de lärt sig att cykla, när man lärt sig att trampa rakt fram vill man kunna svänga, bromsa och så småningom stegra (!). Sen tänkte vi på hur det var när vi började lära oss att läsa, korta enkla ord som vi sakta ljudade oss igenom – nu har vi kommit så långt att vi inte kan låta bli att läsa ord om vi ser dem och vi skulle dö utråkningsdöden om vi blev tvingade att fortsätta med långsam ljudning.

Nu gäller det ”bara” för mig att trassla ut sladdarna inne i hjärnan och hitta vägar att ta sig fram på för att få struktur på allt som jag vill utmana mina elever med i skolan. Dessutom tänker jag utmana mina kollegor också, för det som gäller för eleverna gäller även för lärare – vi behöver utmana oss själva att bli bättre, att våga ramla ner i ”the learning pit” som han sa James. Gropen där man ligger och vobblar/sprattlar och begrundar sina kunskaper, vänder dem ut och in, fram och tillbaka för att sedan skapa sig nya kunskaper. Ett besvärligt ställe den där gropen – men OMG vad det är GÖTT när man kommer upp och har fattat! Då behövs inga pokaler eller andra belöningssymboler för den känslan är tillräcklig som den är.

learning-pitpinterest
The learning pit, James Nottingham
minions in pit
The learning pit, Minions

Sen måste jag säga att inte bara James Nottingham är en fantastisk föreläsare utan även Simon Hjort, Helena Wallberg och representanterna från Gustav Vasa skolan gav mig mycket att fundera på och min idé om lärande kommer garanterat bli en mix av deras guldkorn blandade med mina egna.

 

James Nottingham

Vissa föreläsningar är bra, andra är bättre och en del är bäst. James Nottingham kvalar in i den sista kategorin. Får du chansen att gå och lyssna på honom vid tillfälle så gör det.

Av otroligt mycket bra saker så fastnade jag bland annat för detta om feedback.

Feedback
ska du ge feedback på dina elevers arbeten så gör det under arbetets gång och inte när de lämnar in det slutliga resultatet. Självklart MEN nog har jag gjort så och jag lovar det har skett mer än en gång (nu kommer det aldrig mer hända…)

Lyssna på Mr Nottingham när han pratar om feedback, för vem är feedbacken tänkt? Enligt Nottingham så är det effekten av feedbacken som är intressant och inte hur väl den är formulerad.

Kollar vi sedan på John Hatties lista över vad som ger mest effekt så ser vi att det mest effektiva (tills för en vecka sedan) är att eleverna ger sig själva feedback, tom feedback lärare sinsemellan är mer effektivt än feedback från lärare till elev.

image

Så kliv in till en kollega och kolla på vilket lärande som sker, ge kollegan feedback på detta och vips så har ni båda bidragit till utveckling!

 

Appen ChatterPix

Det finns verkligen massor som jag har fått med mig och som jag gärna vill förmedla vidare från dagarna i London. Jag har försökt att anteckna och registrera i minnet sådant som jag direkt kände att detta har jag användning för i mitt dagliga arbete med eleverna. En av dessa saker är en app som heter ChatterPix. Det är en enkel och gratis app där man skapar korta multimodala meddelanden. Fortsätt läsa Appen ChatterPix

Bett 2016

Bett är världens största mässa med fokus på lärande och IT. Årligen besöks mässan av ca 35 000 besökare från flera olika länder, bla från Sverige. Här samlas tusentals svenska representanter från skolvärlden som alla har ett gemensamt intresse för skolutveckling och då framförallt inom IT.  Bett är, förutom en jättelik mässa en mötesplats med föreläsningar, mingel, seminarier, skolbesök mm. Fortsätt läsa Bett 2016

Pussla ihop kunskap

Ett sätt som är uppskattat av mina elever är när de får träna och även visa sina kunskaper med hjälp av olika ”pussel” som jag har gjort inom ett specifikt område. Denna metod går att använda i alla ämnen men jag har främst använt mig av den inom so:n.

Jag tänker här visa på två av mina ”kunskapspussel”. Det första jag vill nämna är det ”pussel” som jag gjorde förra hösten när det var val här i Sverige. Jag gjorde då kort med de åtta riksdagspartiernas namn, partisymbol, partiförkortning, bild på partiledaren samt bild på partiledaren. Sedan fick eleverna ”pussla” ihop de olika korten som hörde ihop med varje parti. Jag använder även dessa kort när eleverna ska gå ut på rast eller gå hem. Varje elev får då se ett av korten och de ska säga vilket parti det kortet hör ihop med.

Jag har även gjort ett kunskapspussel där eleverna bland annat får visa att de kan symboler, betydelsefulla platser, högtider inom kristendom, judendom och islam.

Dessa pussel är perfekta att använda när eleverna får tid över på en lektion. Mina elever sätter sig gärna med något av dessa pussel och på så vis upprätthåller de sina redan inlärda kunskaper.

image

image

image

Här finns pusslen i pdf-filer att skriva ut för den som är intresserad:

Träna på partierna

Pussel på fyra religioner

Kollegialt lärande i sociala medier

Varje gång jag scrollar genom mitt flöde på Facebook, Twitter, Instagram mfl slås jag av vilka fantastiskt generösa kollegor som finns därute i cyberspace. Tips och trix varvas med debatter om än det ena än det andra. Här serveras färdiga lektionsplaneringar kryddat med frågor och funderingar om arbetsmiljö, ekonomi, löner och allehanda annat. Fortsätt läsa Kollegialt lärande i sociala medier

App-tips/Videoscribe

När jag hittar flippade lektioner på nätet som är utformade som en skrivande/ritande hand, som steg för steg leder mottagaren genom instruktionen, beskrivningen, informationen eller vad det nu är som ska delges, blir jag alltid lika fascinerad. När jag tog över textilslöjden på min skola bestämde jag mig för att ta reda på hur det går till och vilket verktyg som används. Dels därför att jag är nyfiken men också för att jag såg ett användningsområde som fyller ett behov. Fortsätt läsa App-tips/Videoscribe

Föräldrar – en framgångsfaktor!

Föräldrarna till våra elever är givetvis en stor resurs för skolan om vi samarbetar och jobbar mot samma mål.  Vissa säger att föräldrarna är den viktigaste framgångsfaktorn i svensk skola. Viktigare än både läraren och den egna begåvningen. Det ligger nog en hel del i den tanken eftersom det är föräldrarna lägger grunden i sina barns liv, en grund som vi i skolan sedan kan bygga vidare på.

För någon vecka sedan hade vi föräldramöte på Stocksätterskolan. Jag och min kollega Åsa ville visa vår tacksamhet till våra föräldrar och visa på att de är viktiga i kunskapsintagandet för sina barn. Vi avslutade mötet med att säga att vi tyckte att det där med att ge ett äpple till lärarna var en fin gammal tradition som vi ville damma av och återuppta. Sedan sa vi till vår föräldraskara att de också är lärare för sina barn. Tillsammans är vi starka och kan nå långt! Alla föräldrar fick ett äpple var med denna dikt på:

An apple for the teacher
is really nothing new.
Exept when you remember
parents are teachers too!

image
Idéen hittade jag på en av alla Facebook-grupper som vänder sig till lärare. Den gruppen heter: Årskurs 1-3 Tips och idéer. Detta är en mycket givande grupp som jag verkligen kan rekommendera.

När det fastnar…..

Inget är lika fantastiskt i skolvärden som när dina elever lär sig, när man ser att de har förstått och ser glädjen i deras ögon. Det kan ibland gå många lektioner där man känner lite frustration över att man inte ser framsteg eller utveckling hos eleverna. Men så plötsligt när man minst anar det så händer det! Det har fastnat- de förstår! Det är de bästa stunderna i yrket! Det är därför man kämpar de där andra dagarna när uppförsbacken känns lång.

Häromdagen när det var lunchrast så stod två av mina elever i 3:an, två flickor utanför klassrumsfönstret och knackade på. Jag öppnade fönstret och vi pratade lite. De ville in och frågade hur långt det var kvar av rasten. Vi har en bärbar ringklocka som eleverna får ringa i när rasten är slut. Det var inte långt kvar av så jag sa att de fick ringa in om en liten stund. Men jag ville dröja lite med ringningen.

-Ni hinner precis räkna till 50 på engelska! Sen får ni klockan och kan ringa. (Jag tänkte för mig själv att jag skulle få hjälpa dem fram i räknandet. Det här var två tjejer som fick kämpa en del i skolan och inte fick mycket gratis. En av dem hade dessutom extra svårt  med svenskan eftersom hon hade ett annat modersmål.) Men de började glatt att räkna, högt och noggrannt och samtidigt. Jag stod där och häpnade lite. -Twentyone, twentytwo, twentythree….. Visst hade vi tränat en hel del de sista lektionerna på de högre siffrorna och gjort flera övningar men att de skulle fixa sig igenom räknandet helt själva, det trodde jag inte. De kom till 50 och jag berömde dem. -Bra gjort tjejer! Ni kan det jättebra! -Kan vi inte få fortsätta till 100? sa de båda i kör utan att vara nöjda med att ha kommit till 50. -Visst svarade jag lite förvånat och gjorde mig beredd på att få hjälpa till en del. De fortsatte båda två att räkna. När de kom till 55 hörde jag en av dem säga: -Faiftyfave men den andra rättade snabbt genom att säga -Fiftyfive. De tog sig tillsammans till 100. Jag stod helt chockad och häpen. Det första jag kom på mig med att göra var att ge dem var sin highfive. -Bra gjort tjejer! Nu kan ni räkna till 100 på engelska! Jag räckte över klockan och såg två nöjda damer som sprang iväg över skolgården med ringklockan ekande.

Att lära sig siffrorna på engelska har sina svårigheter.  T ex 13, 15, 30 och 50 följer inte mönstret i uttal och ställer till det i inlärningen. De talen som är svåra får man öva extra mycket på. Jag har en övning som eleverna gillar och som tydligen också ger resultat. Vi kallar den ”Square numbers” Den finns i Lärarpraktikan Tea Time one från förlaget Majema. (Där finns också många andra bra par och gruppövningar.) Den här övningen har jag använt i olika former med elever från årskurs 2 till 6.

Fil 2015-09-02 12 14 03

Square numbers går ut  på att man sitter två och två med varsitt papper som har 9 rutor. Varje ruta har en liten siffra i kanten. Några rutor har siffror i mitten och några är tomma. Det går ut på att ta reda på vad som ska stå i de tomma rutorna. De siffror som det ena kortet har, saknas på det andra. Genom att ställa frågor till varandra så ska man fylla i rätt siffra där det saknas.

-What number do you have in square number two?

-I have number sixteen.

När man är klar och båda fått alla rutor ifyllda så jämför man med varandra så att man har skrivit rätt siffror. I den här övningen tränar man också på att ställa frågor och svara. Man både övar fraser och siffror samtidigt. Både den som frågar och den som svarar får öva. När kompisen hör svaret så måste denne fundera på vad han hört och skriva ner rätt siffra i rätt ruta.

 

Fil 2015-09-02 12 14 18Övningen kan göras svårare och svårare genom att man som lärare själv kan välja vilka siffror som eleverna ska öva på. De som behöver utmaningar kan få svårare siffror och de som behöver träna de lägre siffrorna kan göra det tillsammans i par. Man kan också se till att öva de svåra siffrorna extra mycket.

Fil 2015-09-02 12 13 50

Man också låta eleverna själva få välja vilka siffror de ska träna på genom att ge dem helt tomma papper. Då är de rutor som man ska skriva in sina siffror i inringade. Den ene ska skriva in siffror i rutorna 1,3,5,7 och 9 och kompisen får då skriva in sina siffror i rutorna 2,4,6 och 8. Här får man tala om för eleverna att de måste välja olika siffror i sina rutor. Jag hade en elev som skrev 100 i varje ruta. Då får man understryka att det blir bättre träning när man väljer olika siffror!

Den här övningen går också att använda när man ska träna på t ex engelska ord för djur, färger, kläder mm.

 

 

 

Lärande i första hand