SETT 2017 och en föreläsning av en slöjdlärare, självklart var det ett givet val för mig. Dessutom antydde rubriken att det skulle finnas inslag av IKT och vad kan passa bättre för en IKT-nördig syfröken? Föreläsningen inleddes med frågan: ”Vad är kreativitet och vad får den för plats i skolan idag?” Elisabet Jagell menar att det finns en risk att kreativiteten har fått ge vika för stoffträngsel och katederundervisning. Tiden räcker inte till och PISA-undersökningen mäter inte kreativitet. Dessutom fylls det på med krav om stärkt digital kompetens för eleverna i Lgr11. Samtidigt pekar hon på omslaget av densamma och menar att det visar på att alla delar, alla sinnen, alla förmågor är viktiga. Här ryms boken, bilden, konsten, det fysiska äpplet, det skrivna ordet och det digitala i en och samma bild. Intressant reflektion, tycker jag och kan bara hålla med. Vi lär med alla sinnen och kanske viktigast av allt, vi lär olika. 
För övrigt kan vi återfinna ordet ”kreativitet” 11 gånger i Lgr11 och då i den exakta formen, vilket inte är det enda ord som kan förknippas med det kreativa såklart. (Bara lite kuriosa info)
Det handlar inte om att det ena utesluter det andra, eller att vi måste välja utan det handlar om en kombo av ämnen och arbetssätt. Samma sak när det kommer till IKT och kreativitet. Det handlar inte om kreativitet vs IKT utan kREAtivITET <3 IKT vilket tilltalar mig eftersom det är så jag jobbar. Bekräftelse av andra kloka behövs! Jagell pratar om det taktila skapandet men också om det digitala skapandet och hon menar att kreativitet, handkraft och det digitala går hand i hand och möjliggör för varandra. Det digitala synliggör (läs blogg), ger inspiration till andra och är ypperligt för dokumentation. Visst ska vi värna om det kreativa men visst kan det göras med hjälp av det digitala.
Fick tips om en film som visar vad som händer om vi har händer som inte får ”hantverka” och det är klart att utan det digitala skulle jag inte kunna dela med mig av den här.
KreATIviTet <3 IKT = SaNt
översköljs av den varje dag, i mobilen, via paddan, datorn, tidningen, radion eller tv:n. Nej, idag är den stora utmaningen att försöka hitta information och fakta som är korrekt och tillförlitlig. När vi ställs inför frågor och funderingar så behöver vi inte leta i bokhyllans uppslagsverk eller ringa till någon som kanske vet. Nej, i dag plockar vi fram svar bara genom några knapptryckningar, via en sökmotor, på något digitalt verktyg vi har att tillgå. Mestadels är det mobilen som rymmer hela världen i vår ficka. Det är dock ett urskiljningslöst flöde som nästan dränker oss och vi kan endast lita till vårt eget kritiskt granskande för hur sant det vi möter faktiskt är. Hur kan vi då bli medvetna och förstå hur vi ska sålla och sovra? Källkritik är svaret på min fråga och också svaret på hur vi ska lära andra att bli medvetna, kritiskt granskande internetanvändare. Det handlar om att det vi ser, hör och läser på internet har ett syfte och en avsändare. Vi måste ställa oss frågan: ”Vem har skapat denna sajt, vem är producenten och varför?” Det är inte alltid så tydligt och det är möjligt för nästan vem som helst att skapa sajter och publicera innehåll, utan krav på korrekt information eller fakta och ingen ansvarig att ställa till svars. Ansvaret vilar på konsumenten själv att bedöma trovärdigheten i en sajts innehåll. Genom att bland annat använda sig av flera av varandra oberoende källor är möjligheten större att finna korrekt och trovärdig information.
da bloggen för att visa andra att de lärt sig något nytt. Vi använder bloggen för att befästa nya kunskaper och få sätta ord på vårt lärande. Den utvecklar viljan men framförallt lusten att skriva men den ger också en möjlighet till reflektioner och utvärdering av allt annat vi lär oss. Den är ett unikt verktyg för våra föräldrar samt andra intresserade att få ta del av det vi gör och det vi lär. Dessutom finns här info och möjlighet att kommentera och aktivt delta om så önskas.