Etikettarkiv: KAMRATBEDÖMNING

321 – självbedömning

Under mina år som klasslärare har jag använt mig av ”Two stars and a wish” som bedömningsverktyg. Det är en metod som kan användas vid formativ kamratbedömning och elevers självvärdering. Den kan också användas som en direkt formativ respons av läraren.  Metoden går ut på att söka efter styrkor och svagheter i klasskamraternas arbeten och på så sätt koppla innehållet till målen. Detta sker genom att ge två stjärnor/beröm och en önskan/ett förslag på något som kan utvecklas. Vid kamratbedömning krävs det ett tillåtande klimat i klassrummet samt en hel del träning för att eleverna ska fokusera på konstruktiva saker. Det krävs också att läraren ger eleverna verktyg i form av olika konkreta metoder. Därför är modellen svårare att använda i slöjdämnet eftersom tiden är begränsad till en lektion i veckan. Jag har själv provat på olika varianter och sökt efter liknande metoder via internet som jag kunde använda i slöjden med eleverna. Så av en slump fann jag en engelsk variant på Pinterest, ”321 Art: written reflection/self-assessment”. Jag föll omgående för konceptet och såg potentialen till utveckling av ett användbart och välbehövligt verktyg för elevernas självbedömning i slöjdämnet. Min version fick rubriken 321-självbedömning och det står för att eleverna ska uppge tre saker de lärt sig inom ett arbetsområde, två saker de är nöjda med och en sak de anser att de kan utveckla/förbättra. En enkel, snygg och lockande layout är tänkt att inspirera eleverna till att vilja skriva och visa upp sin självvärdering. Det är också en bra inkörsport för de yngre eleverna till den dokumentation och utvärdering som krävs i de högre årskurserna. Vi är precis i startgroparna och hittills har det varit ett positivt mottagande av eleverna. Ibland finner man det man söker på de mest otänkbara ställen.1

Här finns min version att ladda ner, ändra efter behov och använda fritt, 321-sjalvbedomning.

 

 

Elevrespons och kamratbedömning utifrån måluppfyllelse.

Jag har arbetat mycket med att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över sina lösningar i matematiken. Ett sätt som jag har använt och som har tagits emot väl av eleverna är att man jobbar med problemlösning omkring en gemensam frågeställning. Jag brukar först låta eleverna arbeta enskilt några minuter för att komma igång. Därefter sätter de sig parvis och resonerar om sina lösningar. De ska sedan arbeta fram en lösning tillsammans som de ska berätta om för klassen. Vi dokumenterar alla lösningar genom att fotografera gruppernas lösningar med kameran som finns i en Ipad. Därefter får alla berätta om och redogöra för hur de har resonerat, samtidigt som vi tittar på lösningen på en Smartboard. När grupperna har visat sin lösning, kan kamraterna få ge positiv respons men även komma med något förslag på hur lösningen skulle kunna förtydligas eller förbättras. På så sätt blir eleverna mer medvetna om vad som är viktigt ha med för att nå en högre måluppfyllelse. Det är även ett bra sätt att få igång en dialog och ett resonemang kring matematik där även olika strategier kan belysas. Vi lyfter goda kvaliteter på ett naturligt sätt och belyser goda strategier vid problemlösning där eleverna själva är delaktiga.