Etikettarkiv: LÄRANDE

Fokusera på styrkor!

Det är lätt att fokusera på svagheter, både sina egna och andras, när fokus givetvis istället skulle ligga på våra styrkor. Den väl inpräntade jantelagen i oss säger till oss att vi inte ska tro att vi är något. Men alla människor har många fantastiska styrkor som inte bör tryckas ned utan lyftas upp. Genom att bejaka de styrkor som vi ser hos andra kan vi ge våra medmänniskor modet att våga växa vidare. Vi kan få andra att blomma ut om vi vattnar dem med bekräftelse för allt det goda vi ser hos dem.

Vi som har den stora förmånen att jobba i skolans värld vet ju hur vi sliter för att våra älskade elever åtminstone ska nå upp till godkänt i alla skolämnen och då är det lätt att vi till största del fokuserar på det som brister hos våra elever. Det är inte konstigt att vi gör så då det ju är vårt uppdrag att se till att alla våra elever når upp till de kunskapskrav som finns. Men kanske skulle fokuset istället ligga på styrkorna?

I idrottens värld är det en självklarhet att se till varje idrottsutövares styrka. Det är helt givet att varje person ska vara på den position där de presterar bäst, en bra fotbollsmålvakt placeras t ex inte ut som forward i sitt lag utan ställs i målet. Likaså har man inom psykiatrin gått från att man förr har varit helt sjukdomsfixerad till att man nu ser på det friska hos patienten och att man bygger på det.

Om en elev bara får jobba med det som är dennes svaghet är det väldigt lätt att eleven tappar energin, motivationen och intresset. Det kan vara att ödsla en massa onödig energi på saker som ändå inte ger så stora resultat. Låt eleverna lägga sin största energi på det som de är bra på. Kanske kan eleven stärka det som den är svag i genom att jobba med sin starka sida?

Det finns forskning som visar på att den som utvecklar sina styrkor mår bättre. Vi blir lyckligare människor om vi använder oss av våra styrkor istället för våra svagheter.

Här kan ni höra en förälders tankar om samma ämne:

Om vi fokuserar på styrkorna kan vi få ett mer avspänt förhållande till misslyckanden, misslyckandet kan ses som vägen till ny kunskap. Det finns forskning som visar att elever som har ett växande tankesätt, d v s att de ser misslyckanden som ett redskap till att kunna ta till sig ny kunskap, når längre i sin kunskapsutveckling än de elever som har ett låst tankesätt och är rädda för misslyckanden.

Mitt råd är att vi i skolan ska rikta strålkastarna på det som är elevernas styrka och på det viset ge dem kraften och självkänslan att genom sin styrka även ska orka jobba med de områden där de får kämpa mer. Om de får inställningen att ”Misslyckanden är en naturlig del av att lära sig nya saker,” likt eleverna i filmen ovan har de goda förutsättningar att nå långt i sin kunskapsutveckling. Ingen kan kunna allt men alla har områden där vi kan glänsa om vi bara vågar avsäga oss jantelagen och se på oss själv ur ett annat perspektiv.

Den fantastiska hjärnan

images-1

Det är fantastiskt hur mycket vi människor har förmåga att lära oss och då barn i synnerhet. Hjärnan är den mest komplexa struktur som man känner till. Den har en svindlande stor kapacitet att ta till sig nya kunskaper men den behöver tränas för att fungera som allra bäst. Forskningen visar att hjärnan hela tiden genererar nya hjärnceller, speciellt när vi lär oss nya saker. Det stämmer alltså inte, det vi kanske har hört, att vi har ett visst antal hjärnceller från födseln som sedan aldrig kan öka utan som vi bara kan tappa. Det är viktigt att våra elever får kunskap om att deras ansträngningar att ta till sig ny kunskap ger verkan och har effekt, en viktig kunskap även för deras föräldrar. Denna kunskap ger nämligen motivation! I denna film tar Erik Fernholm, han är entreprenör inom motivationsforskning, upp detta på ett enkelt och inspirerande sätt. Jag har visat just denna film för mina elever och det var som en aha-upplevelse för dem. Filmen passar även utmärkt att visa för föräldrar. Se den här:

En sak till som är viktig är hur vi ger beröm till våra elever under deras inlärningsprocess. Våra ord gör skillnad! Orden kan få eleverna att våga ta sig an nya utmaningar eller kan få dem att begränsa sig då det finns en risk att de misslyckas. Här kan ni se det intressanta resultatet av Carol Dwecks studie som handlade om barn och beröm:

images-2

Det gäller att vi skapar ett tillåtande klimat i våra klassrum där alla får möjlighet att växa i sin takt, klassrum där eleverna utmanas och uppmuntras!

 

321 – självbedömning

Under mina år som klasslärare har jag använt mig av ”Two stars and a wish” som bedömningsverktyg. Det är en metod som kan användas vid formativ kamratbedömning och elevers självvärdering. Den kan också användas som en direkt formativ respons av läraren.  Metoden går ut på att söka efter styrkor och svagheter i klasskamraternas arbeten och på så sätt koppla innehållet till målen. Detta sker genom att ge två stjärnor/beröm och en önskan/ett förslag på något som kan utvecklas. Vid kamratbedömning krävs det ett tillåtande klimat i klassrummet samt en hel del träning för att eleverna ska fokusera på konstruktiva saker. Det krävs också att läraren ger eleverna verktyg i form av olika konkreta metoder. Därför är modellen svårare att använda i slöjdämnet eftersom tiden är begränsad till en lektion i veckan. Jag har själv provat på olika varianter och sökt efter liknande metoder via internet som jag kunde använda i slöjden med eleverna. Så av en slump fann jag en engelsk variant på Pinterest, ”321 Art: written reflection/self-assessment”. Jag föll omgående för konceptet och såg potentialen till utveckling av ett användbart och välbehövligt verktyg för elevernas självbedömning i slöjdämnet. Min version fick rubriken 321-självbedömning och det står för att eleverna ska uppge tre saker de lärt sig inom ett arbetsområde, två saker de är nöjda med och en sak de anser att de kan utveckla/förbättra. En enkel, snygg och lockande layout är tänkt att inspirera eleverna till att vilja skriva och visa upp sin självvärdering. Det är också en bra inkörsport för de yngre eleverna till den dokumentation och utvärdering som krävs i de högre årskurserna. Vi är precis i startgroparna och hittills har det varit ett positivt mottagande av eleverna. Ibland finner man det man söker på de mest otänkbara ställen.1

Här finns min version att ladda ner, ändra efter behov och använda fritt, 321-sjalvbedomning.

 

 

Aktiva och engagerade elever

Jobbet är slut för dagen. Jag kommer hem och kollar lite på Facebook och då får jag syn på ett inlägg som fångar mitt intresse. I en utav alla de grupper jag är med i skriver en pedagog om ett arbetssätt som jag inte tidigare har stött på och som jag direkt känner att jag vill testa. Arbetsmodellen heter på engelska ”StandUp, HandUp, PairUp!” och kallas på svenska för den vandrande reportern. Detta arbetssätt stärker gruppkänslan och får eleverna aktiva och engagerade. Alla elever får jobba med alla och med denna metod får varje elev dela sina tankar med många. Metoden känns fräsch och lockande! Jag ser många olika användningsområden där denna metod kan användas för att väcka engagemang hos eleverna.

Modellens upplägg fungerar likt följande:

  1. Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen.
  2. Eleverna rör sig runt i klassrummet med handen uppsträckt, söker ögonkontakt med klasskompisarna, hälsar på en av dem med en ”High five”.
  3. Eleverna sätter sig ner tillsammans med kompisen de nyss hälsat på.
  4.  Läraren ger ut en fråga av öppen karaktär eller en uppgift att klara av.
  5. Paren bestämmer att en av dem är en stjärna och en är hjärta i gruppen, alternativt att läraren delar ut bilder på vad de är.
  6. Paren löser uppgiften tillsammans via strukturen EPA (enskilt, par och alla) eller turas om.
  7. Läraren slumpar ut olika frågor till grupperna: ”Stjärnan/hjärtat i er grupp berätta hur du löste uppgiften” för att stärka det ömsesidiga beroendet i paren.
  8. Eleverna tackar för samarbetet!
  9. Hand upp igen, ”High five” och repetera detta så många gånger ni vill!

Här kan du se den film som väckte mitt intresse för detta arbetssätt. Metoden passar utmärkt att använda i matematikundervisningen. Se och låt dig inspireras:

Här kan du se när metoden används i geografi:

Till slut ett exempel på hur metoden användas på ett snabbt och effektivt sätt innan klassen ska läsa en gemensam text:

Just nu har jag en förskoleklass så jag har ännu inte testat metoden själv, men jag är så sugen! Hoppas att även du blev det!

Att vara på konferens…

Har ni sett ett däck som det håller på att bli punka på? Ni vet när det liksom blir som en bula på utsidan av däcket? Så var det verkligen i onsdags kväll, huvudet var fullt så det buktade ut på flera ställen. Och på insidan var det som ett virrvarr av trådar som det brukar kunna se ut när man haft öronpluggarna med tillhörande sladd nerpulade i fickan ett tag.  Jobbigt? Ja, lite, men bara tills all input jag fått (överskottet av luften i däcket) blivit uppsorterad och inlagd i den Stora Planen.

När jag äntligen fick träffa mina underbara ungar i skolan på torsdagen så började vi direkt att prata om de grejer som James Nottingham *min idol* 🙂 delat med sig av under den tvådagars konferens som jag hade den stora lyckan att få vara med på. Jag och barnen pratade om att när man börjar med något nytt så känns det ibland lite läskigt, man vet inte hur man gör, men när man försöker och försöker igen så lär man sig. Och när man väl har lärt sig så vill man gå vidare, man vill inte fortsätta träna på det man redan kan. De pratade om hur det var när de lärt sig att cykla, när man lärt sig att trampa rakt fram vill man kunna svänga, bromsa och så småningom stegra (!). Sen tänkte vi på hur det var när vi började lära oss att läsa, korta enkla ord som vi sakta ljudade oss igenom – nu har vi kommit så långt att vi inte kan låta bli att läsa ord om vi ser dem och vi skulle dö utråkningsdöden om vi blev tvingade att fortsätta med långsam ljudning.

Nu gäller det ”bara” för mig att trassla ut sladdarna inne i hjärnan och hitta vägar att ta sig fram på för att få struktur på allt som jag vill utmana mina elever med i skolan. Dessutom tänker jag utmana mina kollegor också, för det som gäller för eleverna gäller även för lärare – vi behöver utmana oss själva att bli bättre, att våga ramla ner i ”the learning pit” som han sa James. Gropen där man ligger och vobblar/sprattlar och begrundar sina kunskaper, vänder dem ut och in, fram och tillbaka för att sedan skapa sig nya kunskaper. Ett besvärligt ställe den där gropen – men OMG vad det är GÖTT när man kommer upp och har fattat! Då behövs inga pokaler eller andra belöningssymboler för den känslan är tillräcklig som den är.

learning-pitpinterest
The learning pit, James Nottingham
minions in pit
The learning pit, Minions

Sen måste jag säga att inte bara James Nottingham är en fantastisk föreläsare utan även Simon Hjort, Helena Wallberg och representanterna från Gustav Vasa skolan gav mig mycket att fundera på och min idé om lärande kommer garanterat bli en mix av deras guldkorn blandade med mina egna.

 

Pussla ihop kunskap

Ett sätt som är uppskattat av mina elever är när de får träna och även visa sina kunskaper med hjälp av olika ”pussel” som jag har gjort inom ett specifikt område. Denna metod går att använda i alla ämnen men jag har främst använt mig av den inom so:n.

Jag tänker här visa på två av mina ”kunskapspussel”. Det första jag vill nämna är det ”pussel” som jag gjorde förra hösten när det var val här i Sverige. Jag gjorde då kort med de åtta riksdagspartiernas namn, partisymbol, partiförkortning, bild på partiledaren samt bild på partiledaren. Sedan fick eleverna ”pussla” ihop de olika korten som hörde ihop med varje parti. Jag använder även dessa kort när eleverna ska gå ut på rast eller gå hem. Varje elev får då se ett av korten och de ska säga vilket parti det kortet hör ihop med.

Jag har även gjort ett kunskapspussel där eleverna bland annat får visa att de kan symboler, betydelsefulla platser, högtider inom kristendom, judendom och islam.

Dessa pussel är perfekta att använda när eleverna får tid över på en lektion. Mina elever sätter sig gärna med något av dessa pussel och på så vis upprätthåller de sina redan inlärda kunskaper.

image

image

image

Här finns pusslen i pdf-filer att skriva ut för den som är intresserad:

Träna på partierna

Pussel på fyra religioner

Tydlighet kring lärandets mål och innehåll

Lundahls fem strategier kring bedömning för lärande har givit mig en sådan stödstruktur som lärare. Jag behöver tydliggöra och konkretisera  målen så att eleverna förstår vad de innebär och hur de ska göra för att nå dem. Om eleverna delar skolans intentioner och skolans kriterier för framgång blir lärandet större. Jag behöver skapa synliga tecken på lärande och ge feedback som för lärandet framåt. Dessutom behöver jag få eleverna att vara aktiva som resurser för varandra och få dem att i allt högre grad äga sitt eget lärande.

Rent konkret betyder det att kursplanemålen behöver brytas ner i kortare delmål, att de kontinuerligt finns med och återknyts till i den dagliga undervisningen, att jag benämner och visar på de framsteg som eleverna gör, att jag organiserar aktiviteter där eleverna får reflektera över sitt eget lärande och sin egen insats för att lära. Här ser jag självvärdering med hjälp av bedömningsmatriser med kvalitetskriterier som ett bra verktyg för att utveckla den önskade metakognitionen kring det egna lärandet. Nya Språket lyfter är också ett bra exempel på detta. Kamratbedömning med hjälp av metoden två stjärnor och en önskan är en annan sak som jag av erfarenhet vet brukar leda till positiv eftertanke och god utveckling av lärandet.

14250957445_f2a0875a6d_z
www.flickr.com/photos/grassrootsgroundswell/14250957445/in/photolist

 

Lärande sker i samspel – Motivationens betydelse

Eftersom dialog och samspel är oerhört centrala delar i lärandet måste jag organisera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att lära av varandra. Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet” är en guldgruva att gräva ur när det gäller att utveckla former för att få elevernas röster att leda lärandet vidare. Ytterligare en viktig faktor är elevens egen motivation och attityd till att lära. Undervisningen ska stimulera eleverna till fortsatt lärande och då måste den på något vis beröra dem och vara viktig för dem. I Banduras social-kognitiva teori, talar han om att lärandet har ett funktionellt värde för eleverna när de känner att de har nytta av att lära sig nya saker. Mitt möte med Banduras motivations-teorier har betytt mycket för min förståelse och mitt förhållningssätt i arbetet. Som lärare behöver jag stärka elevernas självtilltro och hjälpa dem att utveckla strategier för självreglering. Att få eleven att få syn på sin egen kunskapsutveckling är en del i att stärka den inre motivationen till att arbeta vidare. Jag måste också beakta den betydelse kamratpåverkan har och agera för att den ska verka i positiv riktning för lärandet.