Etikettarkiv: slöjd

Bloggande i allmänhet och på slöjden i synnerhet!

Syfte och mål

Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.

Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.

Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.

Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.

Och vi lär oss:

  • skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
  • om internet och vad vi får och inte får.
  • om källkritik och om upphovsrätt.
  • om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
  • om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
  • att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
  • att vänta på sin tur och demokratiska processer.
  • att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
  • dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
  • redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.

I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.

Den pedagogiska kopplingen

Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:

• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Läraren ska

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.

Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.

Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.

KReatIVITet <3 IKT

SETT 2017 och en föreläsning av en slöjdlärare, självklart var det ett givet val för mig. Dessutom antydde rubriken att det skulle finnas inslag av IKT och vad kan passa bättre för en IKT-nördig syfröken? Föreläsningen inleddes med frågan: ”Vad är kreativitet och vad får den för plats i skolan idag?” Elisabet Jagell menar att det finns en risk att kreativiteten har fått ge vika för stoffträngsel och katederundervisning. Tiden räcker inte till och PISA-undersökningen mäter inte kreativitet. Dessutom fylls det på med krav om stärkt digital kompetens för eleverna i Lgr11. Samtidigt pekar hon på omslaget av densamma och menar att det visar på att alla delar, alla sinnen, alla förmågor är viktiga. Här ryms boken, bilden, konsten, det fysiska äpplet, det skrivna ordet och det digitala i en och samma bild. Intressant reflektion, tycker jag och kan bara hålla med. Vi lär med alla sinnen och kanske viktigast av allt, vi lär olika.  För övrigt kan vi återfinna ordet ”kreativitet” 11 gånger i Lgr11 och då i den exakta formen, vilket inte är det enda ord som kan förknippas med det kreativa såklart. (Bara lite kuriosa info)

Det handlar inte om att det ena utesluter det andra, eller att vi måste välja utan det handlar om en kombo av ämnen och arbetssätt. Samma sak när det kommer till IKT och kreativitet. Det handlar inte om kreativitet vs IKT utan kREAtivITET <3 IKT vilket tilltalar mig eftersom det är så jag jobbar. Bekräftelse av andra kloka behövs! Jagell pratar om det taktila skapandet men också om det digitala skapandet och hon menar att kreativitet, handkraft och det digitala går hand i hand och möjliggör för varandra. Det digitala synliggör (läs blogg), ger inspiration till andra och är ypperligt för dokumentation. Visst ska vi värna om det kreativa men visst kan det göras med hjälp av det digitala.

Fick tips om en film som visar vad som händer om vi har händer som inte får ”hantverka” och det är klart att utan det digitala skulle jag inte kunna dela med mig av den här.

KreATIviTet <3 IKT = SaNt

 

321 – självbedömning

Under mina år som klasslärare har jag använt mig av ”Two stars and a wish” som bedömningsverktyg. Det är en metod som kan användas vid formativ kamratbedömning och elevers självvärdering. Den kan också användas som en direkt formativ respons av läraren.  Metoden går ut på att söka efter styrkor och svagheter i klasskamraternas arbeten och på så sätt koppla innehållet till målen. Detta sker genom att ge två stjärnor/beröm och en önskan/ett förslag på något som kan utvecklas. Vid kamratbedömning krävs det ett tillåtande klimat i klassrummet samt en hel del träning för att eleverna ska fokusera på konstruktiva saker. Det krävs också att läraren ger eleverna verktyg i form av olika konkreta metoder. Därför är modellen svårare att använda i slöjdämnet eftersom tiden är begränsad till en lektion i veckan. Jag har själv provat på olika varianter och sökt efter liknande metoder via internet som jag kunde använda i slöjden med eleverna. Så av en slump fann jag en engelsk variant på Pinterest, ”321 Art: written reflection/self-assessment”. Jag föll omgående för konceptet och såg potentialen till utveckling av ett användbart och välbehövligt verktyg för elevernas självbedömning i slöjdämnet. Min version fick rubriken 321-självbedömning och det står för att eleverna ska uppge tre saker de lärt sig inom ett arbetsområde, två saker de är nöjda med och en sak de anser att de kan utveckla/förbättra. En enkel, snygg och lockande layout är tänkt att inspirera eleverna till att vilja skriva och visa upp sin självvärdering. Det är också en bra inkörsport för de yngre eleverna till den dokumentation och utvärdering som krävs i de högre årskurserna. Vi är precis i startgroparna och hittills har det varit ett positivt mottagande av eleverna. Ibland finner man det man söker på de mest otänkbara ställen.1

Här finns min version att ladda ner, ändra efter behov och använda fritt, 321-sjalvbedomning.

 

 

Lilypads – Makers – Wearables och Eva Söderberg!

Jag brinner för mitt ämne slöjd och jag brinner för att koppla undervisning och ämne med digitala verktyg av alla de slag. Det gäller allt ifrån min egen planering till elevernas egen dokumentation och allt som finns däremellan. Jag utforskar och följer det som finns kring ämnet slöjd och det gäller aktuell forskning och debatt samt vad andra slöjdlärare delar med sig av. För det gör de. I sociala medier finns det en outsinlig tillgång till andra kollegors idéer,  tips, funderingar, planeringar och allt generöst utdelat i ett sammelsurium av kollegialt lärande. I någon av alla dessa trådar dyker så en massa spännande och för mig nya begrepp upp, Lilypads, Makers, Wearables mfl. Ett namn dök också upp lite oftare än andra och det var en kollega från Göteborg, Eva Söderberg. Jag blev oerhört inspirerad av hennes projekt i slöjden som hon visar upp på sin sajt Hjärna med händer. Det handlar om att låta traditionell slöjd möta modern teknik. Jag föll pladask och insåg att detta var ett projekt för oss, mig och eleverna på Stocksätterskolan. Jag tog kontakt med Eva via mail och hade en massa frågor och hon svarade omgående och jag hade svaren direkt. Fantastiskt vilka möjligheter  den digitala världen ger och sprider det kollegiala lärandet – blixtsnabbt. På Slöjdbiennalen hade jag också förmånen att få delta på Evas föreläsning vilket gav mig än mer luft under vingarna. Att bara få träffa denna inspirerande, glittrande kollega som brinner för att utveckla slöjdämnet och sprida sin energi till andra är en ynnest. Eva lyfter slöjden i sammanhang som ligger utanför det traditionella vilket också ger slöjden nya vingar och andra utsikter. Hon pratar om begrepp som Makerkultur, Makerspace, datalogiskt tänkande och programmering och lyfter fram möjligheten att koppla samman dessa med slöjdämnet. Det är inte tal om att byta ut slöjden till förmån för ovanstående utan Eva anser att det redan är en del av slöjdämnet. Hennes jämförelse mellan en virkbeskrivning och programmeringskod är oerhört träffande och ett ypperligt exempel på hur vi kan se kopplingen i tänket inom slöjden. Slöjden är att jämföra med Makerkulturen och DIY (Do It Youself), menar hon och pratar om hållbarhet, att inte slösa, att vara producenter istället för konsumenter och om problemlösning. Med stolthet i rösten ger hon oss bilden av slöjden som ett innovationsämne som lägger grunden till utveckling och gör oss allihop till ”UppfinnarJockar”.

Eva påminner oss om att vi inte ska lägga fokus på den debatt som försöker få slöjden att framstå som förlegad och något som är ur tiden utan se till den positiva trend inom slöjden som också speglas i debatten. I sin föreläsning återkopplar hon till Carl Heath, forskare och designer på Interactive Institute Swedish ICT och citerar från hans artikel  ”The hand and the mind”. 

”During the introduction of digital technology in schools, and in order to speed things up, voices have been raised to get rid of these subjects concerning crafts, and instead introducing subjects to do with the digital, such as computer programming and digital design. I ask myself why we would want one instead of the other, when both perspective ties neatly into each other, thus creating a basket if subjects focused on innovation, making, design and crafts.”

Det ger ändå en bekräftelse om slöjdens värde när den lyfts utanför sitt sammanhang, i en helt annan kontext och av någon annan än en slöjdlärare. För sanningen är precis som Eva säger i sin föreläsning att slöjden har många gånger krävt sin försvarare och alla som lyfter slöjdens betydelse behövs.

Tack Eva för den glöd du förmedlar och för att du får oss slöjdlärare att vilja ta ett steg till, se möjligheter istället för svårigheter och framförallt att du delar med dig till oss andra. Jag älskar mitt jobb som slöjdlärare, jag vill gärna ligga i framkant, hänga med i den utveckling som sker och kunna ge mina elever förutsättningar att möta framtiden med kreativitet och innovationsanda. Med goda kollegor som Eva blir det möjligt. Vi är ju alla ”Makers”!

Nu är vi igång, årskurs 5 och jag, med slöjdprojektet ”Lilypads och traditionell slöjd”. Ni kan följa vårt arbete på slöjdbloggen: SLÖJD-IKT.

2016-10-15-12-15-15 2016-10-15-12-15-32 2016-10-15-12-15-51 2016-10-15-12-16-12

Slöjdbiennalen 2016

Vi var fyra slöjdlärare från Hallsbergs komm2016-10-03-09-42-01un som tillsammans med drygt 300 andra slöjdlärare från hela Sverige representerade slöjdlärarkåren på Slöjdbiennalen i Linköping 3 – 4 oktober 2016.

 

Dagarna var fyllda av föreläsningar, 2016-10-03-10-30-58seminarier och utställningar, allt i en anda av slöjden sett ur olika perspektiv. En fantastisk möjlighet att ta till sig av aktuell debatt, forskning, utveckling mm i ett ämne som gärna hamnar på undantag när det kommer till kompetensutveckling. Det är lite oroväckande att det ändå är förhållandevis få slöjdlärare som besöker detta genomtänkta och  oerhört givande evenemang. Så få som var 20:e slöjdlärare var på plats. Frågan är varför, om det är ekonomiska, organisatoriska hinder eller andra orsaker och om vi genom att belysa betydelsen av den här typen av evenemang kan få till en förändring.

Först ut var Anna Ekström, doktor vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet, och Peter Hasselskog, universitetslektor vid slöjdlärarutbildningen på HDK, Göteborgs universitet, som presenterade Skolverkets rapport ”Skolverkets nationella utvärdering av slöjdämnet, NÄU13″ på ett tydligt och överskådligt sätt. En lägesrapport för att medvetandegöra nuläge samt  vilka utvecklingsområden som är relevanta ute i verksamheterna i ämnet slöjd. Alla slöjdlärare och skolledare uppmanas att ta del av rapporten och min personliga notering blev ”Den bör finnas i bokform på varje slöjdlärares arbetsplats.”  Finns annars att ta del av på Skolverkets hemsida genom följande länk Slöjd i grundskolan.

Eftersom seminarierna var valbara så gavs det inte möjlighet att närvara vid alla såklart. Mitt första val föll på Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner och slöjdämnets didaktik, vars seminarium hade titeln ”Undervisningsutvecklande utbyten på Facebook och behovet av ett nationellt resurscentrum för slöjdlärare.”  Ett mycket intressant ämne och en viktig fråga som lyfts kring hur vi synliggör slöjdämnet och sprider aktuell forskning mm. Antalet medlemmar i Facebook-gruppen ”Nationellt resurscentrum för slöjd” är idag drygt 3800 vilket visar på hur stort behovet är att ha ett forum för slöjdlärare. Själv har jag varit medlem en tid och det är ett sammelsurium av tankar, frågor och funderingar som dyker upp i flödet men det finns alltid en kollega att dela dessa med. Intressant att få ta del av bakgrunden till hur denna grupp växte fram ur ett skriande behov av kollegial kontakt.

Efter lunch var det dags för föreläsning 2. Lust och olust, elevers erfarenheter i textilslöjd.” Stina Westerlund, lärarutbildare vid Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet. Stina lyfter den viktiga frågan om slöjd måste vara roligt eller om det inte är viktigare att vi slöjdlärare pratar i termen meningsfullt istället. Hon menar att det är meningsfullheten som gör slöjden ”rolig”. Hennes forskning synliggör hur eleverna själva skapar meningsfullhet i syfte att ta sig genom slöjdprocessen och att det är i samspelet med andra som utvecklingen sker. Med värme beskriver hon elevsituationer och visst ger det en hel del aha-tankar kring hur vi bemöter elevers frustration till exempel. Stina beskriver hur negativa emotioner ger tunnelseende och förhindrar möjligheten att se lösningar medan positiva emotioner öppnar upp och möjligheterna synliggörs. Hon beskriver fyra emotionella praktiker, se bild.2016-10-03-14-40-02

Mycket intressant att höra om aktuell forskning med elevers emotioner och relationer i fokus och vad det kan innebära för slöjdprocessen.

Här finns Stina Westerlunds avhandling att läsa i helhet : Lust och olust, elevers erfarenheter i textilslöjd

Seminarie 2 dag 1 handlade om framtiden eller i alla fall om hur traditionell slöjd möter modern teknik. En av mina stora förebilder och inspiratörer inom slöjd kopplat till IKT är Eva Söderbergh, lärare i svenska och slöjd, Vallhamra skola i Partille höll i detta seminarI slöjden är vi alla makers” som jag tänker ägna ett helt eget inlägg åt senare.

Den gemensamma föreläsningen för dag 2 hölls av representanter från vårt grannland Finland, Mia Porko-Hudd, Barbro Sjöberg, forskare och lärarutbildare vid den svenskspråkiga lärarutbildningen vid Åbo Akademi i Vasa. Ämnet var ”Slöjd i det finländska utbildningssystemet och slöjdfröjd i undervisningen.” och precis som titeln anger gav det en inblick i den finska slöjdlärarutbildningen samt den finska slöjdundervisningen. I Finland benämns slöjden inom begreppet ”konst- och färdighetsämnen” till skillnad från det svenska begreppet ”praktisk-estetiska ämnen”. Rent tolkningsmässigt kan jag personligen föredra det finska begreppet men skulle gärna diskutera detta vidare. Helt klart ligger Finland i framkant när det gäller forskning inom slöjdämnet. I Sverige har vi nyligen fått vår första professor i slöjd, Marlène Johansson medan Finland kan stoltsera med fyra stycken, en på varje universitet som innehar slöjdlärarutbildning. Alla lärare, inklusive slöjdlärare, läser in en magisterexamen, vilket också är en skillnad mot oss. Själva ämnet är en del i den finska läroplanen men delas oftast upp i textil slöjd och teknisk slöjd, vilken innehåller trä, metall, elektronik, maskin- och motorlära samt programmering. Lite spännande med tanke på de förändringar som föreslagits i Lgr 11 och som hittills inte verkar beröra slöjden. En annan slutsats jag drar är hur tydligt det framkommer att det finns en bakomliggande likvärdighet för skolan i helhet i Finland och då också för ämnet slöjd. De pratar om gemensamma, nationella digitala verktyg och om läromedel som alla får ta del av utan kommersiellt syfte. En väg att gå…? Ett exempel är föreläsarnas egna bok ”Slöjdfröjd” som finns att läsa via denna länk.

Nästa seminarium tar upp ett ämne som återkommer i våra diskussioner slöjdlärare emellan – hela tiden. Kanske kunde detta räta ut frågetecken och klargöra luddigheten kring hur vi förhåller oss till slöjdens estetiska uttryck. Ingrid Bergqvist & Katarina Jonsson, lärarutbildare vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet, gjorde ett tappert försök genom sitt seminarium Slöjdens begrepp för estetiska uttryck. Ett gemensamt yrkesspråk.” Till stor del handlade det om att lyfta språket inom slöjden. Helt enkelt att låta de slöjdspecifika och estetiska begreppen bli en självklarhet i samtalen kring slöjdprocessen och det färdiga alstret. Kände ändå att vi är på god väg, min kollega och jag, i alla fall när det handlar om slöjdspecifika begrepp och ämnesord eftersom vi aktivt arbetar med nyckelord i ett samarbete i ämnena slöjd och svenska. Dock fick vi med oss några handfasta tips på hur det går att dela in de estetiska uttrycken i grupper utifrån olika aspekter; formella, funktionella, kulturella och känsla, vilket kan vara till hjälp i fortsatta diskussioner i ämnet samt i utvecklandet av elevernas egna värdering och omdöme kring slöjdarbetet.

Som mitt sista seminarium valde jag att kika in i ett nytänk och kanske ett framtidens slöjd. Det var tre lärare, Fredrik Lindgren, Annika Lorensson, Jennie Haraldsson, Nordlyckeskolan i Göteborg, som berättade om hur de bröt det traditionella och vågade sig på något nytt, ”Tre entusiastiska slöjdlärare berättar hur de vågade bryta gamla mönster i en traditionell slöjdundervisning.” Inspirerande föreläsning om ett vågat steg att förändra och utveckla arbetssätt och undervisning inom slöjdämnet inte tu tal om det. Trots att det handlade om slöjd på högstadiet så fanns det guldkorn att ta till sig oavsett vilken årskurs man arbetar med.  Visst har de goda förutsättningar att lyckas bland annat på grund av studiemotiverade elever osv men det stora är dock att ha viljan, lusten, kraften och energin att förändra för att förbättra och utveckla. Det var heller inte bara lösa boliner utan väl förankrat i pedagogiska teorier utifrån bla Dylan William och BFL. Gamla planeringar kastades ut och nya gjordes med utgångspunkt  i Lgr 11 och med arbetsområden väl förankrade i förmågorna. Allt väl synliggjort för eleverna i digital form via Google-drive. Överhuvudtaget används digitala verktyg genom hela slöjdprocessen.

Som allra sista inslag på två fantastiska dagar äntrades scenen av Frida Arnqvist Engström journalist, författare och  drivare av bloggen Kurbits, om samtida och framtida slöjd och hantverk. Hon har myntat själva begreppet gerillaslöjd och nyligen utkom hennes bok Gerillaslöjd, garngraffiti DIY och den handgjorda revolutionen. Frida kräver också ett helt eget blogginlägg. Hon skakade om och inspirerade och lyfte traditionell slöjd till nya höjder med nya vingar. Som sagt återkommer med hela min upplevelse.

2016-10-04-12-24-30-1

Vad tog jag då med mig från Slöjdbiennalen 2016?  Först och främst den fantastiska känslan av att vara en del i ett sammanhang, att dela intryck och inspirerande föreläsningar med likasinnade och att få frossa i slöjdens nuläge, utveckling och framtid. Det är i samspel med andra som vi utvecklas och det blev väldigt tydligt när vi slöjdlärare fick chansen att mötas under dessa former. Vi vände och vred, diskuterade och inspirerade varandra och det var väl investerade dagar som förhoppningsvis kommer att ge massor med utvecklande ringar på vattnet. Gemensam kompetensutveckling, samplanering, ämnesutveckling, likvärdighet mm mm kommer absolut att stå på agendan på våra träffar framöver och förhoppningsvis är vi alla på plats på Slöjdbiennalen 2018.

När det kommer till slöjden på vår skola, Stocksätterskolan, känner jag att vi faktiskt är på god väg att lyfta slöjdämnet till nya höjder. Lite kaxigt kanske men vi skulle mycket väl hålla för att synas i sömmarna och spikas upp för att visas upp. Vi har förutsättningarna med en mycket driven skolledare, utvecklingspotential, vilja, engagemang, kompetens och god kunskap i slöjdämnets betydelse för elevers framtid samt samhället i stort. Vi arbetar med elevdokumentation i digitala miljöer, vi använder digitala verktyg för synliggörande av elevers slöjdprocess och slöjdarbete, vi arbetar medvetet med nyckelord, ämnesspecifika begrepp i samarbete med ämnet svenska, vi integrerar slöjden i flera andra ämnen, vi knyter ny, modern teknik med traditionella slöjdtekniker och vi arbetar medvetet för att göra slöjden meningsfylld och lustfylld. Rolig helt enkelt! Nya ledord är dock att PRÖVA och OMPRÖVA, det är ju faktiskt vad slöjd och utveckling handlar om.

2016-10-10-10-45-56

Slöjdlärare

Vi vet att slöjdlärare inte växer på trän men i veckan har jag haft äran att träffa flera. Inte bara slöjdlärare utan goda,  engagerade och kunniga sådana.  Träffen kom till utifrån ett uppdämt behov av att få prata om en slöjdlärares arbetssituation men också med tanken att få till en likvärdighet i slöjden för eleverna i Hallsbergs kommuns skolor. Likvärdig bedömning och ett samprat kring kunskapskraven. Att behovet är stort märks väl och det finns mycket som ska ventileras på ett par timmar. Så här i lindan av vårt samarbete är det många frågor som hänger i luften. Många handlar om hur olika förutsättningarna är ute på de olika skolorna. Kanske är vi inte särskilt förvånade över hur olika det faktiskt ser ut, lokalmässigt och ekonomiskt men också synen på ämnet slöjd. Gemensamt är dock för oss alla att vi trots så olika förutsättningar verkligen vill ge eleverna en så likvärdig slöjd som möjligt. Vi sitter runt ett bord, en samling oerhört kompetenta, nästan fridlysta slöjdlärare och lågan av engagemang riktigt gnistrar. Stolarna vi sitter på kan lugnt symbolisera våra olika förutsättningar. Några sitter på gamla utrangerade pinnstolar, någon annan på en stol från det att skolan var ny. sådär en 30 år sedan och ytterligare någon annan sitter bekvämt på en, i jämförelse,  lyxig skrivbordsstol. Men som sagt vi är i lindan och ett av målen kan ju få vara att vi alla får sitta på bekväma och funktionella stolar. Stolar som ger de bästa förutsättningarna för att nå högsta möjliga mål – för elevernas skull

header.