Etikettarkiv: LÄRANDE

Projekt: Sätta Hallsberg och slöjdämnet på kartan!

Sedan några år tillbaka har vi ett nätverk för oss slöjdlärare i Hallsbergs kommun. Alla skolor är representerade och vi träffas 2 – 3 ggr/termin. På dagordningen står allt från likvärdig bedömning och kompetensutveckling till gemensamma projekt. Vi har sedan start försökt få till ett gemensamt projekt med utställning som mål och äntligen är vi på g. Efter en del efterforskningar och förfrågningar har vi äntligen fått ett datum för utställning i oktober, nu i höst, närmare bestämt lördag den 20. Platsen för vår utställning kan inte vara mer lämplig och det blir i en miljö som satt Hallsberg och konst på världskartan. Vi pratar såklart om det anrika Bergööhuset. Det blir en årskurs på varje skola som ska vara delaktiga i projektet och tanken är att båda slöjdarterna ska vara representerade samt att slöjdarbetet ska kopplas till Hallsberg eller den ort  i Hallsbergs kommun som skolan ligger i. Detta blir också ett ämnesöverskridande projekt där flertalet ämnen kommer inkluderas, historia, geografi, samhällskunskap och såklart svenska. Det finns krafter som försöker påtala att slöjd är något förlegat och som inte hör en modern skola till och vi slöjdlärare vill tillsammans med våra elever visa på motsatsen. ”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker” sa han så klokt den store Carl Malmsten.

Bloggande i allmänhet och på slöjden i synnerhet!

Syfte och mål

Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.

Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.

Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.

Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.

Och vi lär oss:

  • skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
  • om internet och vad vi får och inte får.
  • om källkritik och om upphovsrätt.
  • om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
  • om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
  • att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
  • att vänta på sin tur och demokratiska processer.
  • att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
  • dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
  • redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.

I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.

Den pedagogiska kopplingen

Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:

• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Läraren ska

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.

Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:

  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.

Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.

321 – självbedömning

Under mina år som klasslärare har jag använt mig av ”Two stars and a wish” som bedömningsverktyg. Det är en metod som kan användas vid formativ kamratbedömning och elevers självvärdering. Den kan också användas som en direkt formativ respons av läraren.  Metoden går ut på att söka efter styrkor och svagheter i klasskamraternas arbeten och på så sätt koppla innehållet till målen. Detta sker genom att ge två stjärnor/beröm och en önskan/ett förslag på något som kan utvecklas. Vid kamratbedömning krävs det ett tillåtande klimat i klassrummet samt en hel del träning för att eleverna ska fokusera på konstruktiva saker. Det krävs också att läraren ger eleverna verktyg i form av olika konkreta metoder. Därför är modellen svårare att använda i slöjdämnet eftersom tiden är begränsad till en lektion i veckan. Jag har själv provat på olika varianter och sökt efter liknande metoder via internet som jag kunde använda i slöjden med eleverna. Så av en slump fann jag en engelsk variant på Pinterest, ”321 Art: written reflection/self-assessment”. Jag föll omgående för konceptet och såg potentialen till utveckling av ett användbart och välbehövligt verktyg för elevernas självbedömning i slöjdämnet. Min version fick rubriken 321-självbedömning och det står för att eleverna ska uppge tre saker de lärt sig inom ett arbetsområde, två saker de är nöjda med och en sak de anser att de kan utveckla/förbättra. En enkel, snygg och lockande layout är tänkt att inspirera eleverna till att vilja skriva och visa upp sin självvärdering. Det är också en bra inkörsport för de yngre eleverna till den dokumentation och utvärdering som krävs i de högre årskurserna. Vi är precis i startgroparna och hittills har det varit ett positivt mottagande av eleverna. Ibland finner man det man söker på de mest otänkbara ställen.1

Här finns min version att ladda ner, ändra efter behov och använda fritt, 321-sjalvbedomning.

 

 

Tydlighet kring lärandets mål och innehåll

Lundahls fem strategier kring bedömning för lärande har givit mig en sådan stödstruktur som lärare. Jag behöver tydliggöra och konkretisera  målen så att eleverna förstår vad de innebär och hur de ska göra för att nå dem. Om eleverna delar skolans intentioner och skolans kriterier för framgång blir lärandet större. Jag behöver skapa synliga tecken på lärande och ge feedback som för lärandet framåt. Dessutom behöver jag få eleverna att vara aktiva som resurser för varandra och få dem att i allt högre grad äga sitt eget lärande.

Rent konkret betyder det att kursplanemålen behöver brytas ner i kortare delmål, att de kontinuerligt finns med och återknyts till i den dagliga undervisningen, att jag benämner och visar på de framsteg som eleverna gör, att jag organiserar aktiviteter där eleverna får reflektera över sitt eget lärande och sin egen insats för att lära. Här ser jag självvärdering med hjälp av bedömningsmatriser med kvalitetskriterier som ett bra verktyg för att utveckla den önskade metakognitionen kring det egna lärandet. Nya Språket lyfter är också ett bra exempel på detta. Kamratbedömning med hjälp av metoden två stjärnor och en önskan är en annan sak som jag av erfarenhet vet brukar leda till positiv eftertanke och god utveckling av lärandet.

14250957445_f2a0875a6d_z
www.flickr.com/photos/grassrootsgroundswell/14250957445/in/photolist

 

Lärande sker i samspel – Motivationens betydelse

Eftersom dialog och samspel är oerhört centrala delar i lärandet måste jag organisera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att lära av varandra. Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet” är en guldgruva att gräva ur när det gäller att utveckla former för att få elevernas röster att leda lärandet vidare. Ytterligare en viktig faktor är elevens egen motivation och attityd till att lära. Undervisningen ska stimulera eleverna till fortsatt lärande och då måste den på något vis beröra dem och vara viktig för dem. I Banduras social-kognitiva teori, talar han om att lärandet har ett funktionellt värde för eleverna när de känner att de har nytta av att lära sig nya saker. Mitt möte med Banduras motivations-teorier har betytt mycket för min förståelse och mitt förhållningssätt i arbetet. Som lärare behöver jag stärka elevernas självtilltro och hjälpa dem att utveckla strategier för självreglering. Att få eleven att få syn på sin egen kunskapsutveckling är en del i att stärka den inre motivationen till att arbeta vidare. Jag måste också beakta den betydelse kamratpåverkan har och agera för att den ska verka i positiv riktning för lärandet.