Etikettarkiv: REFLEKTIONER

Projekt: Sätta Hallsberg och slöjdämnet på kartan!

Sedan några år tillbaka har vi ett nätverk för oss slöjdlärare i Hallsbergs kommun. Alla skolor är representerade och vi träffas 2 – 3 ggr/termin. På dagordningen står allt från likvärdig bedömning och kompetensutveckling till gemensamma projekt. Vi har sedan start försökt få till ett gemensamt projekt med utställning som mål och äntligen är vi på g. Efter en del efterforskningar och förfrågningar har vi äntligen fått ett datum för utställning i oktober, nu i höst, närmare bestämt lördag den 20. Platsen för vår utställning kan inte vara mer lämplig och det blir i en miljö som satt Hallsberg och konst på världskartan. Vi pratar såklart om det anrika Bergööhuset. Det blir en årskurs på varje skola som ska vara delaktiga i projektet och tanken är att båda slöjdarterna ska vara representerade samt att slöjdarbetet ska kopplas till Hallsberg eller den ort  i Hallsbergs kommun som skolan ligger i. Detta blir också ett ämnesöverskridande projekt där flertalet ämnen kommer inkluderas, historia, geografi, samhällskunskap och såklart svenska. Det finns krafter som försöker påtala att slöjd är något förlegat och som inte hör en modern skola till och vi slöjdlärare vill tillsammans med våra elever visa på motsatsen. ”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker” sa han så klokt den store Carl Malmsten.

Bloggtips!

Jag har haft den stora äran att få vara med och starta upp en av våra förskolechefer i hennes bloggande. Tanken har vuxit fram under en tid och äntligen är hon igång, Helena Finnman med bloggen helenaforskolechef.se. Här blandas inlägg kring aktuell forskning och styrdokument utifrån den verksamhet hon arbetar med samt handfasta tips och glada tillrop. Jag kan varmt rekommendera hennes blogg dels på grund av att det ger insyn i det viktiga arbete som görs inom barnomsorgen men också för att Helena sprider sådan glädje och stämning kring sig. Det finns ett glitter av optimism kring henne, blandat med en järnhård vilja att allt vi gör ska vara ur perspektivet att det gagnar våra barn.  Det kommer med all säkerhet att återspeglas i bloggen., det är jag övertygad om.

Följ Helena på hennes blogg här!

helenaforskolechef.se

En stor ära och stort TACK!

De sista dagarna har varit spännande och väldigt omtumlande. Att få ta emot priset för Årets klassblogg, för andra året i rad, är en stor ära och något obegripligt. Det är min och elevernas skolvardag som uppmärksammas och får ett fantastiskt erkännande. Gratulationerna har strömmat in efter vinsten i Webbstjärnans tävling och jag har om och om igen fått frågan om varför just vi har vunnit. Jag vet inte är det första svar jag kommer att tänka på, så ofattbart är det.  Efter lite eftertanke så kan jag ändå svara att det är elevernas delaktighet och inflytande som är det drivande i bloggen. Det och att vi kopplar allt till elevernas lärande och kunskapsmålen är en del av det som gör vår blogg till vinnare. Men visst måste det också vara glädjen och lusten som lyser genom och imponerar på den mycket kompetenta och välmeriterade juryn. Hursomhelst är jag en oerhört stolt ”fröken” som inte riktigt har landat i uppståndelsen men som också på detta vis vill rikta mitt tacktal. Först och främst är det mina elever jag vill tacka, det är de som inspirerar mig till utveckling. Mina kollegor ska också ha ett stort tack för att de hela tiden ger mig utmaningar till nya idéer och möjligheter och min rektor för att hon stöttar och tror på mig. Hemma har jag en familj som också förtjänar ett tack för att de är mitt bollplank och står ut med mitt bloggande, alla tider på dygnet. Sist, men kanske mest av allt vill jag tacka alla mina gamla elever, inklusive min dotter,  som fått mig att inse att delaktighet och inflytande är ledorden för lärande.

Ettorna på Stocksätterskolan tar emot priset för ”Årets klassblogg”. Webbstjärnan
Foto: Webbstjärnan

 

Korvstoppning!

En utbildningsdag! En dag som skulle inspirera mig till att bli en ännu duktigare pedagog med hjälp av teknikens under: iPad. En inspirerande talare som utstrålar en självsäkerhet och tro på att den lilla manicken är här för att stanna. Den lilla svarta porten till de oändliga möjligheterna ska hjälpa våra elever att bli duktigare på att hantera omvärlden och lättare kunna utveckla de förmågorna som står i läroplanen. När inspiratören försäkrar oss om att den tekniken  är framtiden och nämner exempelvis en chip som man kan få inopererad i handen för att underlätta tillvaron i framtiden, vänder det sig i magen på mig. Jag är skeptisk… Jag är inte redo… Inte redo för några stora förändringar ännu. Det nya känns otryggt…tidskrävande… Hur ska jag hinna med allt man ska göra under en termin och dessutom integrera iPad-en i undervisningen. Den frågan ställer jag mig ofta. Trots att en iPad börjar bli ett självklart inslag i min undervisning känner jag efter den här dagen att jag har långt kvar. Långt tills jag känner mig säker och framförallt trygg med iPad-en som en förlängande arm och inte som ett extra hjälpmedel. Efter den inspirerande dagen känner jag att möjligheterna är större än hindren. Trots att dagen var ipadfylld med så mycket korvstoppning som var övermäktig för mig känner jag mig ändå nöjd och inser att vi i Hallsberg är lyckligt lottade som kan erbjuda våra elever motivationshöjande och lustfyllt lärande med hjälp av iPads.